Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Ledare: Regeringen fegar om ojuste konkurrens

Härifrån kommer pengarna. Arrivas ägare Deutsche Bahns skrapa vid Potsdamer Platz i Berlin. Men är pengarna till Arriva Sverige otillåtet statsstöd eller inte? Regeringen fegar ur när det gäller möjligheterna att få saken prövad. Foto: Ulo Maasing.

Regeringen fegar ur när det gäller frågan om otillåtet statsstöd till företag. Det är en viktig fråga för svensk kollektivtrafik och för den svenska bussbranschen där statliga utländska företag tar emot stora bidrag från sina ägare och samtidigt pressar hela branschens ekonomi. Vad är regeringen rädd för, undrar vi i den här ledaren.

Några få statligt ägda utländska storföretag drar idag kraftigt ner lönsamheten för den svenska bussbranschen. Vissa av dessa företag går varje år med stora förluster, men överlever ändå.

Ägarna pumpar in pengar i dem.

Arriva, till exempel, har de senaste två åren tagit emot 215 miljoner kronor i aktieägartillskott och koncernbidrag. Arriva ägs av Deutsche Bahn. Och då ska man veta att den senaste tidens tumult i norra Storstockholm inte har hunnit påverka siffrorna, inte heller det uppseendeväckande låga pris med vars hjälp Arriva vann upphandlingen i norra Storstockholm.

På samma sätt har Keolis (med de franska statsbanorna SNCF som huvudägare) tagit emot 125 miljoner i koncernbidrag och aktieägartillskott – allt enligt de båda bolagens egna årsbokslut.

Varifrån kommer pengarna, undrar säkert en och annan.

Det vore inte fel att få ett klart besked om det handlar om otillåtet statsstöd som snedvrider konkurrensen i branschen, och i så fall hejda detta. Alternativt att få veta att det är OK att, som vissa utländska transportjättar, konkurrera med sina utländska statliga ägare och deras stöd i ryggen.

Men regeringen, i det här fallet representerad av näringsminister Annie Lööf(C ), fegar ur.

Viktigt att granska
I slutet av förra veckan skickade regeringen en remiss till lagrådet om olagligt statsstöd där man föreslår en ny lag om EU:s statsstödsregler.

Vad som menas med statligt stöd är mer än vad man först kan tro. Det behöver inte vara direkta pengar från staten till ett företag. Även pengar från offentligt ägda bolag kan vara statliga medel. Och  det behöver inte bara gälla direkta pengar från en stat eller lokala/regionala offentliga organ. Det kan också vara räntesubventioner, försäljning eller köp på förmånliga villkor, kapitaltillskott, avstående från fordringar och så vidare.

Det handlar om stora pengar om ett företag tar emot otillåtet statsstöd: hela stödet plus ränta från dag ett ska betalas tillbaka. Dessutom kan det hela späs på med väldiga skadeståndskrav.

Samtidigt kan det finnas undantag som innebär att en stat i vissa fall kan få ge stöd till offentliga företag om man kan tänka sig att en privat investerare hade gjort så och på samma villkor.

Därför är det viktigt för hela den svenska kollektivtrafikbranschen att de statliga utländska trafikföretagens agerande på marknaden granskas en gång för alla. Men här fegar regeringen ur.

Fegar ur
Näringsminister Annie Lööf vill inte införa bestämmelser som skulle göra det möjligt för ”tredje man” (till exempel bussföretag som konkurrerar med de statliga, utländska) att föra talan mot företag som man anser får otillåtet statsstöd. Regeringen går därmed emot nästan alla remissinstanser som har yttrrat sig om statsstödsutredningen.

Visserligen säger JK och några domstolar att saken borde utredas mer. Regeringen hade mycket väl kunnat beställa en sådan utredning. Istället väljer man att avväpna de företag som riskerar att utsättas för snedvriden konkurrens.

Det räcker inte med det.

Regeringen hade kunnat låta Konkurrensverket få möjligheter att driva frågorna om exempelvis ett företag som anser sig vara utsatt för konkurrens med hjälp av otillåtet statsstöd.

Även här fegar regeringen ur. Man vill inte ens låta Konkurrensverket få ansvaret för tillsynen när det gäller otillåtet statsstöd, något som hade varit naturligt.

Vad är man rädd för i regeringen?

Står verkligen Annie Lööf på företagsamhetens sida när det gäller ojuste konkurrens?

Och hur vill regeringen att de företag ska agera som anser sig utsatta för ojuste konkurrens från statliga, utländska företag?

U.M.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)