Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Storsatsning på elbussar i Amsterdam – uppdaterad med video

Amsterdams flygplats Schipol köper 35 batteribussar från kinesiska BYD. Foto: Ulo Maasing.

Amsterdams flygplats Schipol köper 35 batteribussar från kinesiska BYD. Foto: Ulo Maasing.

Den största enskilda ordern hittills i Europa på batteribussar undertecknades på tisdagen. Det är Amsterdams storflygplats Schipol som har beställt 35 batteridrivna bussar från kinesiska BYD (Build Your Dreams) för trafik på flygplatsen. Bussarna ska sättas i trafik i juli nästa år och ersätter då lika många konventionella bussar. För BYD innebär ordern ett första, stort genombrott på den europeiska marknaden.

Bussarna ska användas för persontransporter mellan terminalerna och flygplanen. De aktuella bussarna är tolv meter långa.

BYD vann upphandlingen i konkurrens med flera av de största europeiska busstillverkarna.

– För oss är det här ett viktigt steg i vår strategi att leverera utsläppsfria fordon för kollektivtrafik. Vi är övertygade om att det här kontraktet kommer att bidra till att många andra bussoperatörer, både på flygplatser och på andra håll, kommer att överväga att satsa på bussar från BYD, säger BYD:s Europachef Isband Ho.

Enligt BYD kan företagets ebus köra 250 kilometer i tung stadstrafik efter en batteriladdning nattetid på fem timmar.

BYD har sitt europeiska huvudkontor i Rotterdam.

Schipol har producerat en video (på engelska) om sin satsning på elbussar:


Energieffektiv kollektivtrafik och elbussar är temat för ett spännande, framtidsinriktat seminarium i Stockholm den 9 oktober. Bakom seminariet står Bussbranschens Riksförbund (BR) och den svenska fordonsindustrins branschorganisation Bil Sweden.

Förnybar energi är bra men använder vi den effektivt, är den centrala frågan på seminariet.

Bakgrunden är att teknikutvecklingen för bussar är på väg att ta ett stort språng framåt, bort från fossila drivmedel och på väg till miljövänligare alternativ. Samtidigt är tillgången på förnyelsebara drivmedel begränsad.

En nyckelfråga då blir om samhället har råd med en kollektivtrafik som slösar med energi. Bussar med eldrift finns redan i många varianter, från hybridbussar till rena elbussar. På seminariet kommer man att belysa vilken potential det finns i elektrifiering och andra sätt att skapa en effektivare och renare kollektivtrafik?

Den tekniska utvecklingen, framkomlighetens betydelse, ekonomi och samhällsutveckling är aspekter som kommer att belysas.

Här kan du anmäla dig till konferensen.

Share Dela

Taggat som: , , , , , ,

Categorised in: Internationellt, Nyheter

1 kommentar »

  1. El görs med ganska låg verkningsgrad m.h.a. solljus + solcell, vind + vindkraftverk,
    naturgas, kol, olja el. biomassa i kraftvärmeverk (effektivt, om även värmen tas tillvara),
    uran i kraftverk, m.m. Ser man till hela energisystemet och inkluderar även verkningsgrad,
    hur energi nyttjas, så har inte el + elfordon så bra verkningsgrad. Men el kan göras på många
    olika sorts vis ur alla sorters energiråvara. El + elfordon är en av de vägar vi måste gå, om
    vi ska minska råoljeberoendet även i transportsektorn.

    Om elen görs på sådant vis, att det blir så lite utsläpp av växthusgaser som möjligt, innebär elfordon även minskade utsläpp av växthusgaser. Det åtgår bl.a. fossil energi, då stål, betong, m.m. material tillverkas till vindkraftverk. Det åtgår även mycket fossil energi p.g.a. transporter, innan ett vindkraftverk är byggt. Sedan ska det repareras ibland. Så t.ex. vindkraft är INTE ”el fritt från växthusgaser”.

    På samma sätt går det åt energi inkl. fossil energi för att producera + transportera solceller. Uranbrytning och anrikning av uran kräver också mycket energi, inkl. fossil energi. Byggandet av ett kärnkraftverk drar mycket fossil energi; Stål, betong, transporter av byggmaterial, etc.

    Elbussar blir inte heller ”fria från utsläpp”; Om det är så som forskare presenterar på seminarier om luftkvalitet, t.ex. professor Christer Johansson på ITM på Sthlms Univ. att de partiklar som är mest skadliga kommer från vägslitage; Även elbussar har väl hjul och däck? Och de kör väl på asfalt med stenar i? D.v.s. partiklar p.g.a. vägslitage (PM10 och PM2.5) blir det i alla fall. En del
    utsläpp av NO2 slipper man med eldrift. Fast vissa forskare påstår, att NO2:s skadlighet är övervärderad. NO2 är främst en indikator på närvaron av dieselavgaser, och därmed närvaron
    av cancerogena kolväten (och sot). Avgaser innehållande cancerogena kolväten (och sot) slipper man också med eldrift. Fast man blir av med det mesta av sot + giftiga kolväten från dieselavgaser, även genom att köra dem på syntetiska paraffinoljor, istället för på råoljebaserad dieselolja. Och mycket av NO2, om man väljer rätt typ av fordon.

    Hur dyra i inköp blir elbussar? Hur höga driftskostnader har de? Jämfört med vanliga dieselbussar. 1) Elbuss, eller: 2) Vanlig dieselbuss som körs på syntetisk paraffinolja istället;
    Vilket ger renast avgaser och vilket koncept är dyrast resp. billigast? Hur mycket får renare
    avgaser kosta? Ska vi t.ex. offra en del sjukvård, utbildning, m.m. och satsa på riktigt dyra, riktigt rena fordon i offentlig trafik i landsting, län och kommun?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)