Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Ledare: Absurt sätt att sköta upphandling

JustitiaÖstgötaTrafiken har beslutat att avbryta en upphandling på anmärkningsvärda grunder. Man har fått bakläxa i förvaltningsrätten och anser sig inte hinna vänta på dom i högre instans. Alltså tar man över i egen regi.  Så får det inte gå till. ÖstgötaTrafikens agerande är ett uttryck för bristande respekt för lagen och för de företag som deltar i upphandlingar.

I det här fallet gällde upphandlingen en regionsbeställningscentral för sjukresor, färdtjänst mm. Men ÖstgötaTrafikens agerande har en stor principiell betydelse.

Om agerandet accepteras innebär det att kollektivtrfikmyndigheter kan sabotera upphandlingar som inte faller ut så som de själva önskar. Det är bara att överklaga domstolsbeslut och sedan hävda att tiden inte medger att man inväntar dom i högre instans – och vips kan man avbryta upphandlingen.

Det är precis vad som har hänt i Östergötland.

ÖstgötaTrafiken ställde i upphandlingen krav på att den aktuella beställningscentralen rent fysiskt skulle lokaliseras till Östergötland. Kravet överklagades av ett företag, Samres. Förvaltningsrätten i Linköping gick på Samres´ linje och beordrade i slutet av maj ÖstgötaTrafiken att göra om upphandlingen.

Det ville inte ÖstgötaTrafiken som vände sig till högre instans. Men man anser sig inte ha tid att invänta domstolens beslut (som naturligtvis tar lite längre tid eftersom det har varit sommar och semestrar även för jurister, vilket måhända är en överraskning för ÖstgötaTrafiken).

Simsalabim: ÖstgötaTrafiken avbryter upphandlingen och tar över i egen regi.

Så får det naturligtvis inte gå till.

En offentlig upphandlare ska vara ute i så god tid att det finns utrymme för överklaganden och de rättsliga processer som detta innebär. Att inte vara det är ett oacceptabelt uttryck för både nonchalans mot lagen (i det här fallet LUF) som mot anbudsgivare. Företag som deltar i en upphandling ska inte behöva drabbas av att en upphandlare, som i fallet ÖstgötaTrafiken, inte klarar sitt eget jobb.

Att lämna trafikanbud är ofta en kostsam process för de företag som deltar. Inte sällan handlar det om miljontals kronor som en anbudsgivare måste lägga ner för att arbeta fram sitt anbud. Rimligtvis bör de företag som deltagit i upphandlingen i Östergötland få ett rejält skadesånd om ÖstgötaTrafiken håller fast vid sitt beslut om egenregi.

Principiellt är det allvarligt om inte ÖstgötaTrafikens agerande beivras. Då kan ju andra upphandlare som missköter sig få carte blanche och komma enkelt och billigt undan, vare sig det handlar om inkompetens, bristande respekt för lagen eller anbudsgivare eller ett rent maktmissbruk.

U.M.

Share Dela

Taggat som: , ,

7 kommentarer »

  1. Östgöratrafiken gör många saker som är mycket tveksamma ur moralisk, juridisk och miljömässig synvinkel; Istället för att lägga pengar på att skrota gamla bussar med höga utsläpp av sot och tjära samt giftiga kolväten (i alla fall om de körs på smutsig, giftig råoljebaserad dieselolja) så har Östgötatrafiken sålt sina gamla, uttjänta bussar till bl.a. Rostov. Det har jag sett med egna ögon i år, när jag var där. Det står fortfarande ”Östgötatrafiken” på bussarna… Trevligt va?

  2. Östgötatrafiken har inte sålt några bussar, då de aldrig ägt några egna bussar. Bussarna du sett i Ryssland har tidigare ägts och därefter sålts av de olika privatägda företag som kört för Östgötatrafiken. T.ex Connex/Veolia, Swebus/Nobina och olika mindre åkare. Det är trist att de privatägda företagen inte tagit bort texterna innan de sålde bussarna, för detta är de svenska säljarnas ansvar. Inte de ryska köparnas.

  3. Hm – ju mer jag läser om kollektivtrafiken så undrar jag om den inte i mycket är en ”lekstuga för inkompetenta politiker”?
    För all del – för en och annan ”tjänsteman” också.
    Och ett och annat bussföretag kanske borde fundera lite mer över sin ”policy”. Är det inte en aning ”sniket” att sälja i väg (miljömässigt) undermåliga bussar till andra länder för att tjäna några tusenlappar?
    Det är väl knappast något bussföretag som kan sägas ha ett ”varumärke” som imponerar på omvärlden. Men det vore ju trevligt om något ville bli först…

  4. Delar din åsikt, men i det här specifika fallet, här gäller det att få funktion och trygghet för en utsatt grupp i samhället. Det finns många trafikhuvudmän som skulle göra det yttersta både lagligt och i gränslandet för att slippa ha SAMRES som organisatör av beställningscentralen för färdtjänst, sjukresor och särskoleskjutsar. Här får man lägga ideologi och principer bakom sig, här gäller det att skydda samhället från ett företag som har som affärsidé att skriva fina anbud, som visar perfekta organisatoriska flöden, dessutom har de förmågan att omsätta de i praktiken. Tyvärr, det finns ett tyvärr, det är människor som är inblandade i detta. Dessa utsatta människor är inte lika perfekta, de passar inte in i detta, de ställs utanför det som anbudet är avsett för.

    Så Ulo du har rätt, men samtidigt så får du inte va så principfast som SAMRES är, då missar du verkligheten, den som är så viktig för dessa utsatta grupper.

  5. Signaturen ”I bland behövs det” skriver att det är förståligt och nödvändigt att trafikhuvudmännen agerar i gränslandet för vad som är lagligt för att slippa Samres som leverantör av beställningscentraler. Det är lite svårt att helt och hållet förstå vad skälen till detta skulle vara men jag har tolkat det så att vi utför uppdragen utan hänsyn till de individer som nyttjar till exempel färdtjänst.

    Detta är naturligtvis fel, Samres utför uppdragen på det sätt som beställaren bestämt, alla regler om hur resor skall gå till fattas av samhället i form av politiska beslut, alla individuella förutsättningar bedöms av offentliga tjänstemän. Så är det och så ska det givetvis vara, Samres sätter inga regler, det gör den som till största delen betalar resorna, det vill säga samhället.

    LOU/LUF finns ju till för att skydda företag och allmänheten mot eventuellt godtycke från offentliga inköpare, detta är en mycket viktig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle och det är mycket bra att direkta försök att kringgå lagen uppmärksammas av Ulo med flera.

    Martin Andersson
    Marknadschef
    Samres AB

  6. Martin, du sätter verkligen Samres precis där det är, tyvärr är det som gör att ÖstgötaTrafiken väljer att gå åt ett annat håll.

    De är nog väldigt trötta på att det sköts så perfekt enligt fastställda rutiner, flödesscheman och organisationsplaner.

    Det är ju där systemet brister, det är människor inblandade.

    Vidare, LUF/LOU är till för att skydda företag från godtycklighet, men vem skyddar individen? Vem tar hand om verkligheten när den inte stämmer överens med kontrakt och vackra flödesscheman? Det gör i alla fall inte ofelbara/fyrkantiga företag utan socialt patos.

    Det ansvaret faller tillbaka på upphandlade enheter, det faller på taxibolag och dess förare, det faller tillbaka på kommuner, på färdtjänsthandläggare och skolskjutssamordnare, för i och ikring en beställningscentral som drivs av Samres, där sker inga fel.

    Så Martin, det är därför flera trafikhuvudmän letar med ljus och lykta efter sätt att handla upp en FUNGERANDE beställningscentral och finner man ingen möjlighet i det, så vänder man sig inåt, man tar hem verksamheten, just för man vill nå de värden man är satta att förse samhället med, inte för att glädja marknaden.

  7. Vad jag vet så är det i princip samma regelsystem på de ställen där beställningscentralen redan idag drivs i egen regi. Min namne har en poäng i att regelsystemet (som i vissa fall inte tar hänsyn till individuella behov) inte sätts upp av beställningscentralen utan av kommuner & landsting.
    Den stora anledningen att man gärna slipper Samres ligger väl snarare i att beställningscentralen först lades i Estland, när detta sedan blev för dyrt Moldavien och nu när även detta bedömts vara för dyrt i Senegal (osäker på just senegal, det kan vara ett närliggande afrikanskt grannland).
    När 83-åriga Agda på klockren Östgöta-dialekt men med vissa talsvårigheter försöker beställa en resa mellan Finspång och Svärtinge av en person 500 mil bort, med en 2 månaderskurs i svenska som inte har en susning om var Finspång ligger så är det rätt givet att det blir vissa problem. Att det blir dyrare att kräva en lokal beställningscentral är rätt givet men eftersom Östgötatrafiken är mer än beredda på att ta den fördyringen för att slippa en mängd problem så borde väl alla kunna lägga anbud med samma villkor. /M

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)