Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Oklart vart pengar till kollektivtrafik tar vägen – svårt att undvika skattehöjningar i landstingen

Även i fjol ökade kostnaderna för kollektivtrafiken mycket snabbare än resandet. Men kostnadsökningarna är svåra att förklara, annat än delvis. Foto: Ulo Maasing.

Även i fjol ökade kostnaderna för kollektivtrafiken mycket snabbare än resandet. Men kostnadsökningarna är svåra att förklara, annat än delvis. Foto: Ulo Maasing.

Kostnadsutvecklingen och investeringsbehoven inom både sjukvård och kollektivtrafik gör det svårt för landstingen att undvika skattehöjningar eller öka intäkterna på annat sätt. Men varför kostnaderna skenar, vart pengarna tar vägen går inte att säga. Det konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i sin ekonomirapport som presenterades på torsdagen. Även om hälso- och sjukvården svarar för den helt dominerande delen av landstingens kostnader rusar kostnaderna för kollektivtrafiken i höjden mycket snabbare än för vårdsektorn. Det är en utveckling som pågått länge och som fortsatte även förra året, slår SKL fast.

Rapportens innehåll är bister läsning för skattebetalarna. År efter år har svenskarna fått allt mindre kollektivtrafik för de slantar man plöjt ner i trafiken.

– I jämförelse med de förhållandevis låga kostnadsökningarna för hälso- och sjukvård växer kostnaderna för kollektivtrafiken kraftigt, så även år 2012. Bara under de senaste nio åren har kostnaderna i löpande priser i princip fördubblats, skriver man i rapporten.

Där pekar SKL på två krafter som drar åt olika håll.

– Det finns en medvetenhet om att kostnaderna inte kan öka i samma takt som tidigare. Men det finns samtidigt en uttalad politisk vilja att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka kraftigt.

Varför kostnaderna har rusat i höjden kan inte SKL förklara. Man konstaterar bara att det är kostnaderna per körd kilometer som har ökat väldigt snabbt, i genomsnitt 6,5 procent. Men samtidigt har löner och priser på diesel med mera endast ökat med cirka 3,5 procent.

Någonstans finns alltså ett svart hål som slukar kollektivtrafikens pengar.

Under de senaste nio åren har kollektivtrafikens nettokostnader i löpande priser ökat dubbelt så snabbt som kostnaderna för samtliga verksamheter i kommunsektorn.  Ökningen har varit så kraftig att kostnaderna idag motsvarar en utdebitering på 1,05 kronor av skatteunderlaget jämfört med en utdebitering på 71 öre år 2003.

Antalet resor med kollektivtrafiken har ökat med cirka 25 procent sedan 2003. Under samma tid har utbudet av kollektivtrafik ökat med 15 procent, samtidigt som nettokostnaden för kollektivtrafiken har ökat med cirka 50 procent, räknat i fasta priser. Bara under 2012 ökade nettokostnaderna för kollektivtrafiken med cirka tio procent i löpande priser.

SKL räknar dock med att kostnadsexplosionen i kollektivtrafiken kommer att dämpas. Den bedömningen grundar man främst på två faktorer, dels den kollektivtrafiklag som började gälla för snart två år sedan, dels på att trafikupphandlingarna håller på att förändras.

Lagändringen förbättrar enligt SKL förut- sättningarna för politisk styrning och kostnadskontroll. I dagens trafikavtal finns ofta inte tillräckliga incitament för entreprenören att öka antalet resenärer och bromsa kostnaderna.

– En förändring är på gång men det tar sannolikt flera år innan beslut om ändrade upp- handlingsvillkor kan avspeglas i kostnaderna. Upphandlingsprocessen är lång och avtalen löper på lång tid. Vår bedömning är att kostnadsökningstakten kan bringas ner på några års sikt, heter det i SKL:s rapport.

Summan av det hela är dock att skattehöjningar och/eller biljettprishöjningar knappast går att undvika.

Regionalt kollektivresande och kollektivtrafikutbud, samt nettokostnadsutveckling i fasta priser för kollektivtrafik och för kommunernas och landstingens totala verksamhet. Index 2003 = 100. Ur SKL:s Ekonomirapport. Diagrammet bygger på siffror från Trafikanalys och Statistiska centralbyrån. Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Regionalt kollektivresande och kollektivtrafikutbud, samt nettokostnadsutveckling i fasta priser för kollektivtrafik och för kommunernas och landstingens totala verksamhet. Index 2003 = 100. Ur SKL:s Ekonomirapport. Diagrammet bygger på siffror från Trafikanalys och Statistiska centralbyrån.

Share Dela

Taggat som: , ,

1 kommentar »

  1. Det behövs väl inget geni för att räkna ut varför kostnaderna ökar. Med högre krav på bussarnas utrustning och ålder så måste det bli dyrare.
    -Per

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)