Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Trafikutskottet: Stora brister i tillgänglighet i kollektivtrafiken

I Stockholm är 97 procent av bussarna tillgänglighetsanpassade. Foto: Ulo Maasing.

I Stockholm är 97 procent av bussarna tillgänglighetsanpassade. Foto: Ulo Maasing.

Det finns många hinder som gör det svårt för personer med funktionsnedsättningar att resa med kollektivtrafiken. Hindren skapar otrygghet och gör att många drar sig för att resa. Det slås fast i en ny rapport som Riksdagens trafikutskott har tagit fram.

Rapporten pekar på att det fortfarande är svårt att få hela resan att fungera. Delar av en resa kan fungera men det är den svagaste länken i resekedjan som avgör hur tillgänglig en resa är. Svårigheterna handlar om allt från möjligheten att ta sig till och från hållplatser, fordon, möjligheten att byta på stationer och hållplatser till bemötande, bristfällig information och att det ofta är krångligt att köpa biljetter.

Rapporten riktar även kritik mot att målen för när kollektivtrafiken ska bli tillgänglig hela tiden flyttas framåt. Tillgängligheten i stort har förbättrats men utvecklingen går långsamt.

Från funktionshindrade och deras organisationer har man från flera håll framhållit att det känns osäkert att åka buss. Långfärdsbussar anses vara helt otillgängliga medan bussar i lokaltrafik fungerar bättre för funktionsnedsatta.

I expressbusstrafiken lyser tillgänglighetsanpassningen med sin frånvaro. Foto: Ulo Maasing.

I expressbusstrafiken lyser tillgänglighetsanpassningen med sin frånvaro. Foto: Ulo Maasing.

– På långfärdsbussar finns inga liftar, och bussbolagen vill inte avsätta utrymme ombord på bussarna för rullstolsplatser. Det är därmed omöjligt för personer som använder rullstol att åka långfärds- bussar eftersom fordonen inte är anpassade, konstateras det i rapporten som fortsätter:

– Även på lokala bussar kan det vara problem med att komma ombord om man använder rullstol, bl.a. på grund av problem med ramper och liftar. Bris- ter i chaufförernas bemötande och stressen ombord på bussarna gör att många som använder rullstol inte åker buss.

– Det krävs ofta hjälp av någon för att komma ombord även på låggolvsbussar. Det kan vara svårt att få busschaufförens uppmärksamhet och det finns också exempel på chaufförer som t.ex. hänvisar resenärer som använder rullstol till färdtjänst i stället för att hjälpa dem ombord på bussen.

Förarens körstil lyfts också fram som en viktig faktor.

I hela landet är 69,1 procent av de bussar som kör i upphandlad kollektivtrafik tillgänglighetsanpassade, dvs utrustade med ramp eller lift, rullstolsplats och audiovisuellt utrop. De stora skillnader som finns mellan länen förklaras delvis av att t ex automatiska hållplatsutrop har valts bort i en del län.

Tillgänglighetsanpassade fordon, andel per län (procent) enligt databasen Frida den 5 november 2013:

Blekinge 82,8
Dalarna 68,4
Gotland 75,7
Gävleborg 92,3
Halland 48,1
Jämtland 25,1
Jönköping 78,0
Kalmar 59,4
Kronoberg 56,4
Norrbotten 16,0
Skåne 86,8
Stockholm 97,0
Södermanland 35,7
Uppsala 83,6
Värmland 24,1
Västerbotten 14,7
Västernorrland 21,8
Västmanland 83,9
Västra Götaland 81,8
Örebro 32,0
Östergötland 30,3

Rapporten i sin helhet kan laddas ner från riksdagens hemsida.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)