Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Kollektivtrafiken kartlagd i öppen jämförelse – Dalarna i marknadsbotten – Stockholm i skattetopp

Resecentrum i Borlänge. Dalfolket väljer bort kollektivtrafiken mer än några andra i landet. Kollektivtrafikens marknadsandel i Dalarna är futtiga 8 procent. Foto: Ulo Maasing.

Resecentrum i Borlänge. Dalfolket väljer bort kollektivtrafiken mer än några andra i landet. Kollektivtrafikens marknadsandel i Dalarna är futtiga 8 procent. Foto: Ulo Maasing.

Dalarna är det län i Sverige där kollektivtrafiken har den klart lägsta marknadsandelen, futtiga åtta procent. Samtidigt har Dalarna de fullaste bussarna i landet med 21 passagerare per buss vilket är en klart högre beläggning än till och med Stockholms län som har en beläggning på 15 personer per buss, samtidigt som kollektivtrafikens marknadsandel i huvudstadslänet är högst i landet, 50 procent.

Det framgår av de öppna jämförelser av landets kollektivtrafik som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterade på onsdagen och som bygger på siffror från 2012, det år då den nya kollektivtrafiklagen började gälla. SKL:s digra rapport kan laddas ner här. Samtliga diagram i den här artikeln är hämtade från SKL:s rapport. Diagrammen finns längst ner, under själva artikeln.

– SKL har gjort Öppna jämförelser sedan 2006. Jämförelserna är viktiga efter som de sporrar till förbättring. Kommunerna och landstingen kan analysera sina resultat och jämföra sig med varandra, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

    SKL:s vd Håkan Sörman. Foto: SKL.

SKL:s vd Håkan Sörman. Foto: SKL.

– Nu tar vi för första gången fram jämförelser av kollektivtrafiken.

– Våra medlemmar kan också analysera hur kostnadseffektiv kollektivtrafiken är. Detta är mycket viktigt då kostnaderna för kollektivtrafiken ökar betydligt snabbare än kostnaderna för andra verksamheter i välfärden. Antalet resenärer ökar inte lika snabbt som trafikutbudet. Kostnadsökningarna behöver bromsas, säger Håkan Sörman.

Enligt SKL ska samtidigt resultaten i rapporten tolkas med försiktighet på grund av brister i statistiken. I klartext betyder det att man på en hel del håll i landet låter miljarderna rulla när det gäller kollektivtrafiken, men samtidigt har ett dåligt grepp om vad man egentligen får för pengarna.

– Det är också viktigt att man jämför mellan län som har någorlunda lika förutsättningar och inte bara tar siffrorna rätt upp och ner, framhåller Håkan Sörman.

Norrlänningar struntar i regionaltågen
Utbudet av kollektivtrafik mätt i kilometer/invånare var störst i Uppsala län, följt av Stockholms län och Jämtlands län och minst i Västmanland. Men varken Västmanland, Södermanland, Örebro  eller Dalarnas län har redovisat siffror för den regionala tågtrafiken, vilket snedvrider siffrorna. Det är bara ett exempel på de brister som finns i statistiken.

Utbudet av busstrafik mätt i utbudskilometer/invånare var störst i Uppsala län och näst högst i Jämtland. I tätbefolkade Uppsala län kan man anta, skriver SKL i rapporten, att det är en hög turtäthet som för­ klarar det stora utbudet. I Jämtlands län är ett glest befolkat och stort till ytan, vilket kan antas leda till långa avstånd (många utbudskilometer) mellan linjernas ändpunkter.

Minst busstrafikutbud per invånare finner vi i Västmanland, följt av Got­ land. Bussutbudet är 3,4 gånger så stort i Uppsala som i Västmanland. I hälf­ ten av länen var utbudet år 2012 mellan 52 och 61 kilometer per invånare. Stockholm och Västra Götaland är de län som har minst andel busstrafik i sitt utbud.

Vargen länstågen i Jönköpings län…

Vargen länstågen i Jönköpings län…

Ser man till beläggningen i busstrafiken, alltså hur många som reser med varje buss, ligger Dalarna i topp, 37 procent högre än i Stockholm där den var näst högst. Lägsta bussbeläggningen hade man i Ble­kinge och Jämtland. 10 län hade en genomsnittlig beläggning i busstrafiken som understeg 10 passagerare medan den var över 15 i två län.

–eller den stora satsningen på Norrtåg förefaller locka människor att fylla tågvagnarna. Foto: Ulo Maasing respektive Norrtåg.

–eller den stora satsningen på Norrtåg förefaller locka människor att fylla tågvagnarna. Foto: Ulo Maasing respektive Norrtåg.

Det är intressant att jämföra beläggningen på bussarna med beläggningen på regionaltågen. Ser man generellt var beläggningen, alltså antalet resande, per tågvagn betydligt högre än i bussarna. Men i en rad län (Värmland, Västernorrland, Västerbotten, Jönköping och Norrbotten) är antalet resenärer per tågvagn mycket lågt. I Norrbotten bara någon enstaka resenär per vagn.

Den problemtyngda och dyra regionaltågssatsningen i Norrtåg lockar alltså inte norrlänningarna att åka tåg.

Den högsta tågbeläggningen hade Halland, som var det enda länet med en genomsnittlig beläggning över 100 passagerare per tågvagn. Lägst beläggning hade Norrbotten. Beläggningen i Halland var i genomsnitt 45 gånger så hög som i Norrbotten.

Marknadsandelar
Högst marknadsandel har kollektivtrafiken i storstadsregionerna. I riket som helhet är marknadsandelen 26 procent, i Stockholms län 50 procent. I den absoluta botten ligger Dalarnas län med 8 procent.

Storstadslänen dominerar också kollektivresandet stort med närmare 350 resor per invånare och år i Storstockholm. I botten ligger Gotlands, Kalmar och Norrbottens län.

Blekinge, Skåne och Stockholms län har den högsta andelen tillgänglighetsanpassade bussar, Göteborg, Västerbotten och Norrbotten den lägsta andelen. Däremot har Norrbotten de absolut nöjdaste resenärerna, tätt följt av Värmland och Gävleborg. Minst nöjda är resenärerna i Västra Götaland.

Pengar, pengar
Även skattesubventionerna från kommuner och landsting till kollektivtrafiken varierar kraftigt i landet. Nettokostnaden för kollektivtrafiken, räknat per invånare, är med råge högst i Stockholms län, följt av Västra Götaland och överraskande nog Östergötland. Minst skattemedel/invånar får gotlänningarna punga ut med. Även västmanlänningarna ligger lågt med bidrag till kollektivtrafiken.

Samtidigt är samhällets nettokostnad per utbudskilometer högst i Västmanland, tätt följt av Örebro, Sörmland och Stockholms län vilket väcker vissa frågor kring effektiviteten i trafiken i Mälardalsregionen.

Nettokostnaden per utbudskilometer kan nämligen enligt SKL ses som ett mått på hur effektivt de skattemedel som går till kollektivtrafik används.

Samtliga diagram nedan är hämtade från SKL:s rapport Öppna jämförelser – Kollektivtrafik 2014. Redovisningen sker per län/region.

Öppna jämförelser - Kollektivtrafik 2014

Trafikutbudet, mätt i utbudskilometer buss/invånare 2012.

Beläggning, antal passagerare per buss 2012.

Beläggning, antal passagerare per buss 2012.

 

Beläggning, antal passagerare/tågvagn 2012.

Beläggning, antal passagerare/tågvagn 2012.

Kollektivtrafikens marknadsandel 2012.

Kollektivtrafikens marknadsandel 2012.

Resor (dvs ombordstigningar) per invånare 2012.

Resor (dvs ombordstigningar) per invånare 2012.

 

Samhällets nettokostnad för kollektivtrafiken per invånare 2012.

Samhällets nettokostnad för kollektivtrafiken per invånare 2012.

Samhjällets nettokostnad för kollektivtrafiken, mätt per utbudskilometer 2012.

Samhjällets nettokostnad för kollektivtrafiken, mätt per utbudskilometer 2012.

 

 

Share Dela

Taggat som: , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)