Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Ledare: Miljardrullning i skymningsland

Västra Götaland satsar näst mest i landet på kollektivtrafiken. mätt per invånare. Samtidigt har man de näst minst nöjda resenärerna. Varför? Foto: Ulo Maasing.

Västra Götaland satsar näst mest i landet på kollektivtrafiken. mätt per invånare. Samtidigt har man de näst minst nöjda resenärerna. Varför? Foto: Ulo Maasing.

För första gången har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, presenterat en öppen jämförelse när det gäller kollektivtrafiken i landet, län för län, region för region. Tanken är att jämförelsen ska återkomma årligen. Det är ett bra initiativ. Rätt använd kan det bidra till att vi får mer kollektivtrafik för pengarna – att de miljarder som främst kommuner och landsting lägger ner på kollektivtrafiken används så effektivt som möjligt.

Idag är det lite si och så med den saken.

Det blir inte bättre av att man på politiskt håll – för att uttrycka sig rakt på sak – alltför ofta inte riktigt vet vad man sysslar med.

SKL bekräftar nämligen det som VTI-professorn Jan-Eric Nilsson upprepade gånger har hävdat de senaste åren. Redan sommaren 2011 presenterade Jan-Eric Nilsson en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO): Kollektivtrafik utan styrning. Nilsson förklarade då att han hade funderat på att ge rapporten titeln Noll Koll på kollektivtrafiken.

Det hade inte varit så missvisande. Det värsta är att kollen inte har ökat särskilt dramatiskt under de år som gått sedan dess. Miljarderna fortsätter att rulla, om inte i ett totalt mörker så i alla fall i något av ett skymningsland. Nilsson har flera gånger haft anledning att återkomma med sin kritik som i sak har delats av myndigheten Trafikanalys.

– Det har varit en utmaning att få fram relevant statistik. Det bottnar i olika definitioner och gränsdragningar, t ex vad som räknas som en resa och hur gränsdragning mellan allmän kollektivtrafik och skolresor görs. På många håll saknas det också statistik, och det finns meratt göra för att kunna få en mer heltäckande bild av kvalitet och effektivitet, konstaterar SKL i sin rapport.

Statistik låter ju urtrist, men fakta, siffror, är vad som måste ligga till grund för arbetet att utveckla kollektivtrafiken. Annars bygger man det mesta på tyckande – och det är dessvärre just tyckande från politiker som styr en hel del av den lokala och regionala kollektivtafiken. Även om de inte är många finns det till och med tunga regionala trafikpolitiker i central ställning som tycks sätta en ära i att vara okunniga. Inga namn, men…

Dock, trots de brister som finns i det statistiska grundmaterialet, är SKL:s öppna jämförelser bra. Förhoppningsvis kan de bidra till att statistiken blir bättre – det är ju den karta som branschen har att orientera efter. Förhoppningsvis tar också ansvariga politiker till sig den information som jämförelsematerialet ger, även när det ger upphov till obekväma frågor.

Är det förnuftigt att som Jönköpings Länstrafik köra regionaltåg med bara en handfull passagerare? Foto: Ulo Maasing

Är det förnuftigt att som Jönköpings Länstrafik köra regionaltåg med bara en handfull passagerare? Foto: Ulo Maasing

En sådan fråga är hur man politiskt kan motivera dyra satsningar på regionaltåg som få åker med. I Norrbotten reser endast någon enstaka person i varje vagn på jättesatsningen Norrtåg. I Västernorrland och Västerbotten är det omkring ett tiotal resenärer per vagn. Det är inte mycket till kostnadseffektivitet… Samtidigt har tåget slagit ut betydande delar av en populär expressbusstrafik längs Norrlandskusten.

Jönköpings län är ett annat område där politikerna bör värdera nyttan av Krösatågen och ställa den mot kostnaderna. Med mindre än tio resenärer/tågvagn skulle det vara billigare, men säkert också snabbare och smidigare att ersätta trafiken på en del linjer med moderna bussar.

I Dalarna bör en akut fråga för politikerna vara varför man så till den milda grad har misslyckats med att göra kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ till bilen, trots att kollektivtrafiken där är ovanligt högt subventionerad.  Åtta procents marknadsandel är sämst i landet – och så unika är inte förhållandena i Dalarna i jämförelse med många andra län. Här kan de för kollektivtrafiken ansvariga politikerna knappast skylla ifrån sig.

I Uppland har man ett stort trafikutbud, men i förhållande till det ett relativt lågt antal resande. Effektiviteten svajar med andra ord. Varför?

Södermanland, Västernorrland, Östergötland, Västmanland och Örebro är samtliga län med en subventionsgrad på dryga 60 till dryga 70 procent. Men det återspeglas inte i resandet. Plats för frågor.

Västra Götaland har den näst högsta kostnaden/invånare när det gäller skattesubventionerna till kollektivtrafiken. Men samtidigt de näst mest missnöjda resenärerna.

Så skulle vi kunna fortsätta. Det viktiga är dock att man lokalt och regionalt börjar ställa även de obekväma frågorna och utkräva ansvar. Och inte minst: använder vi de pengar som satsas på kollektivtrafiken på bästa sätt? Rätt använd kan SKL:s öppna jämförelser av kollektivtrafiken bli ett bra utvecklingsverktyg

Därtill måste politikerna se till att man har en karta som duger att navigera efter. Alltså en vettig statistik som går att använda i jämförelser med andra aktörer i landet. Mer fakta och mindre tyckande skulle inte vara helt fel när man låter miljarderna rulla…

U.M.

 

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)