Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

”Vi är inte så dåliga i Sörmland”

"Inte så dåliga som det verkar". Länstrafiken i Södermanland hävdar att statistiken ljuger. Foto: PeO Quick.

”Inte så dåliga som det verkar”. Länstrafiken i Södermanland hävdar att statistiken ljuger. Foto: PeO Quick.

”Våra bussar är inte så dåliga när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade”. Det hävdar ansvariga på Länstrafiken i Södermanland sedan man hamnat i riksbotten när det gäller tillgänglighet i den öppna jämförelse av kollektivtrafiken län för län som publicerades på torsdagen. Bakom de öppna jämförelserna står SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

–  Det finns brister i statistiken, säger Annika Broman, kommunikationsstrateg  på Länstrafiken till Sveriges Radio Södermanland.

Hon skyller på att ett av de bolag som kör bussarna inte har rapporterat in rätt data.

Just bristerna i statistiken påpekas också av SKL i de öppna jämförelserna. Frågan har också tagits upp på ledarplats här på bussmagasinet.se.

Jan Söderström på SKL uppger för SR Södermanland att man utgår från tillgänglig information men att det är uppenbart att bilden av Södermanland är felaktig. Samtidigt försvarar han de öppna jämförelserna och framhåller vikten av att det blir en diskussion om de brister som finns.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

3 kommentarer »

  1. Hög andel av stadstrafik med lågentré bussar skapar en felaktig bild av tillgängligheten eftersom landsbygdstrafik trafikeras av bussar med trappsteg för komfortens skull vid längre färder. Något som man bör ta i beaktande när man jämför tillgänglighet. Hur ser den totala trafikbilden ut i området.

    • Menar du att vi försakar komforten genom att välja att tillgänglighetsanpassa landsbygdens bussar, ja då blir inte lätt att fördubbla trafiken. Anser att det är systemet med kollektivtrafik som skall vara tillgänglighetsanpassad, inte enskilda delar av den. Hur kan annars taxi vara en del av kollektivtrafiken?

  2. En buss i lokaltrafik är av lågentré typ idag vilket ger sämre fjädring vid körning. Du får mindre höjd på däcken och lägre fjädringshöjd vilket ger en stötigare gång på bussen. En turistbuss som man normalt använder i landsbygdstrafik har en längre fjädringsväg och en mjukare gång vilket i förlängningen ger en högre komfort för dig som resande. Landsbygden har ofta inte alltför många avgångstider när det gäller bussen med hänvisning till bristande kundunderlag. Lågentré modeller i tätort är en rimlig lösning för den typen av trafik. Du åker en kort sträcka och kliver av innan du upplever resan som obehaglig när det gäller komforten. Därför är det rimligt på två olika fordonstyper, eftersom det är två olika trafiklösningar ur ett tidsperspektiv för den resande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)