Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

C-rapport: Skippa spårvägsplanerna – satsa på bättre busstrafik

Linje 4 i Stockholm har 60 000 resenärer om dagen. En färsk rapport från centerpartiet avvisar planerna på att göra om linjen till spårväg. Foto: Ulo Maasing.

Linje 4 i Stockholm har 60 000 resenärer om dagen. En färsk rapport från centerpartiet avvisar planerna på att göra om linjen till spårväg. Foto: Ulo Maasing.

En rejäl satsning på bättre busstrafik och skrotade planer på att göra om stombusslinje 4 i i Stockholm till spårväg. Stombusslinjerna i Stockholms innerstad bör göras om till snabbusslinjer som ska trafikeras av dubbelledade elbussar. Det är några av förslagen i en färsk rapport från centerpartiet i Stockholm. Dessutom vill partiet på sikt ha en ny tunnelbanelinje i de västra delarna av Stockholms innerstad, under Riddarfjärden.

Linje 4 är Sveriges mest belastade busslinje med 60 000 resenärer om dagen, men att göra om linjen till spårväg är inget som centerrapporten applåderar.

– Spårvägsinvesteringar är dyra, tidskrävande och kräver stora ingrepp i gatumiljön, slås det fast i rapporten, där man också konstaterar att en spårvägssatsning riskerar att slå ut eller senarelägga investeringar i en tunnelbaneutbyggnad.

– Obefogat och resursineffektivt, lyder rapportens dom över en tänkt konvertering av stomlinje 4 till spårväg.

Centern talar i sin rapport om snabbussar, som en samlande benämning på olika lösningar för snabbare busstrafik, exempelvis BRT (Bus Rapid Transit) eller SBS (Select Bus Service – finns i bland annat New York). Man hänvisar också till den kommande MalmöExpressen som en intressant lösning – alltså den superbusslinje som kommer att starta i Malmö i juni.

    En lösning som centerrapporten anser vara intressant har New Yorks Select Bus Services som förebild. En SBS-linje i New York är M34 som bland annat trafikerar 34:e gatan på Manhattan. Foto: Ulo Maasing.

En lösning som centerrapporten anser vara intressant har New Yorks Select Bus Services som förebild. En SBS-linje i New York är M34 som bland annat trafikerar 34:e gatan på Manhattan. Foto: Ulo Maasing.

Rapporten förordar en skyndsam lösning för att på kort sikt förbättra kollektivtrafiken i Stockholms innerstad och bygger sina lösningar på SBS som man anser vara en stadsanpassad variant av BRT.

Så här ska det gå till enligt rapporten:

Tydligt utmärkta körbanor och hållplatser med bra realtidsinformation, kartor och väderskydd.

Hållplatserna till bussarna måste skiljas från övrig trafik och höjas så att bussarna inte behöver ”niga”.

Bussarna måste ges förtur i stadstrafiken via signalprioritering och ges helt egna körfält.
Kantstensparkeringar måste bortprioriteras längs aktuella linjer.

Av- och påstigning måste möjliggöras på samtliga dörrar. På snabbussarna kan detta 
lösas genom att montera SL Access-läsare vid samtliga dörrpar. En utveckling i ett senare skede för att möjliggöra ännu snabbare påstigningar vore att införa visering på busshållplatserna, likt tunnelbanestationerna har idag.

Rapporten lyfter fram SBS i New York, där bussarna dock fortfarande på många håll måste trängas med övrig trafik och har dålig framkomlighet.

Ändå har, konstaterar rapporten, SBS i New York gett upp till 20 procent snabbare busservice och 10-20 procent ökat antal resenärer.

Går i New York men ännu inte i Stockholm. New Yorks Select Bus Services har påstigning även genom bakdörrarna. Biljett köper man i automat på hållplatsen – på den här bilden syns tre biljettautomater till höger. Foto: Ulo Maasing.

Går i New York men ännu inte i Stockholm. New Yorks Select Bus Services har påstigning även genom bakdörrarna. Biljett köper man i automat på hållplatsen – på den här bilden syns tre biljettautomater till höger. Foto: Ulo Maasing.

Restiden har minskat med 19 procent för de 32 600 resenärer som reser varje vardag.

Man konstaterar att en utbyggnad av Spårväg City i Stockholm hela sträckan från Sergels Torg till Ropsten att kosta 590 miljoner kronor per kilometer. Översätter man kostnaden till att ersätta busslinje fyra med spårväg landar summan på cirka sju miljarder.

Istället menar rapporten att Stockholm bör satsa på dubbelledade elbussar eller elhybridbussar och pekar på Barcelona eller den franska staden Metz som förebilder.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)