Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Stora brister i kunskap om kollektivtrafik

SKL-rapportHos beslutsfattare och samhällsplanerare finns det stora brister när det gäller kunskap om kollektivtrafik. Orsaken är att det på många områden som gäller kollektivtrafiken helt enkelt saknas statistik. Man vet helt enkelt inte hur saker och ting ligger till. Och skulle det finnas statistik är den ofta bristfällig. Det slås fast i en ny rapport från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Det innebär i praktiken att det är svårt för politiker och andra beslutsfattare att få ett bra grepp om trafiken och därmed ett bra underlag för sina beslut: kartan är otydlig och den punkt där man befinner sig är inte utsatt.

– Det behövs krafttag för att höja kvaliteten. Det är en lång väg kvar att vandra för att få en mer heltäckande bild av kollektivtrafikens kvalitet och effektivitet, skriver SKL:s vd Håkan Sörman i rapporten.

Häromåret började SKL med vad man kallar Öppna Jämförelser av kollektivtrafiken i landet på samma sätt som man gjort på en rad andra områden som kommuner och landsting har ansvar för, exempelvis grundskola, missbruksvård, äldreomsorg, sjukvård och så vidare. Meningen är att man i kommuner och landsting ska kunna utveckla sin verksamhet genom att se hur man ligger till i jämförelse med andra. Jämförelserna ska också vara ett stöd för politikerna när de styr verksamheten.

Men när SKL för ett år sedan presenterade sina första öppna jämförelser av kollektivtrafiken, län för län, region för region, blev resultatet inte särskilt klargörande. Bra och relevant statistik saknades i hög grad – och saknas fortfarande.

 

Nollkoll på kollektivtrafiken
Rapporten från SKL bekräftar på många punkter de slutsatser som VTI-professorn Jan-Eric Nilsson drog i en rapport redan år 2011, ”Kollektivtrafik utan styrning”. Nilsson hade till och med övervägt att döpa sin rapport till ”Nollkoll på kollektivtrafiken”, avslöjade han på ett seminarium där rapporten presenterades.

Där konstaterade Jan-Eric Nilsson att det hos beslutsfattare och politiker saknas kunskaper om trafikavtalens effekter, om antalet resenärer, kundnöjdhet och så vidare. Likaså inbyggda mekanismer för oberoende kontroll och kvalitetsuppföljning.

SKL konstaterar i sin purfärska rapport att man inte ens kan säga hur stor kollektivtrafikens marknadsandel är, trots att det ”är basal kunskap för hela kollektivtrafiksektorn”. Det saknas nämligen en enhetlig definition av marknadsandelen…

Statistiken om kollektivtrafikens marknadsandel är ett av de områden där bristerna är som störst enligt SKL. Hur långt människor reser, alltså medelreslängd, är också något som inte går att få grepp om genom statistiken, konstaterar SKL:s rapport.

Även när det gäller insamling av uppgifter om kollektivtrafiken brister det. ”Här behövs en nystart”, skriver SKL i sin rapport och efterlyser skärpning från såväl dem som lämnar uppgifter till dem som samlar in dem.

– Inom utbud och resande håller statistiken inte den kvalitet som krävs. Statistiken för tågresor har särskilt låg kvalitet, skriver SKL.

– Brister i statistiken för tågresor är att dubbelräkning av antalet resor ofta sker, uppgifter om utbud saknas i en del län och olika beräkningar används. En del av dessa bygger dessutom på osäkra uppskattningar, konstateras det i SKL:s rapport.

Uppgifterna om kollektivtrafikens miljöpåverkan är också svajiga och redovisas i Öppna jämförelser endast för buss. För övriga trafikslag finns inte vettig statistik. Uppgifter om verklig drivmedelsförbrukning samlas inte in idag och vad som menas med förnybar el är luddigt.

Share Dela

Taggat som: , , , , , ,

2 kommentarer »

  1. En ännu djupare aspekt på hela detta problemkomplex är varför det förhåller sig på detta viset: Varför vill ingen veta? En misstanke är att man på länsnivå inser att det finns en risk att råka illa ut i jämförelser med andra, och därmed inte lägger ner allt för mycket resurser på den frågan. Det behövs bara att tillräckligt många agerar på det sättet för att jämförelserna ska tappa relevans.

    Trafikanalys har nu under några år samlat in information om enskilda kontrakt, och den databas man byggt upp har god kvalité, åtminstone för 2013. Det tycks som om man inte längre har i uppdrag att arbeta med denna fråga, så det återstår att se om någon tar över den stafettpinnen.

  2. Att extra resurser (oftast) sätts in då efterfrågan så kräver är rätt naturligt eftersom signaler kommer från olika håll, men hur är det ”åt andra hållet”? När det saknas statistik, som dessutom ingen tycks efterfråga, så kommer en minskad efterfrågan (”tomma bussar”) inte med automatik att leda till trafikredceringar. En bidragande orsak till detta är också att det i de flesta trafikavtal inte finns någon som helst morot för trafikföretagen att föreslå reduceringar av det egna uppdraget!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)