Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Utan invandrare skulle städerna sluta fungera

På Persontrafiks seminarium om invandrarnas betydelse för busstrafiken medverkade Oskar Taxén, Kommunal, Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv och Cecilia Jerneheim, Keolis. Foto: Paula Isaksson.

På Persontrafiks seminarium om invandrarnas betydelse för busstrafiken medverkade Oskar Taxén, Kommunal, Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv och Cecilia Jerneheim, Keolis. Foto: Paula Isaksson.

I Sverige jobbar cirka 24 000 personer som bussförare. Av dessa är 41 procent invandrare.”Utan invandrare stannar inte bara kollektivtrafiken utan hela samhället”, säger Cecilia Jerneheim på Keolis.

Av Paula Isaksson

Kollektivtrafikens behov av bussförare är stort och fortsätter bara att öka.

I hela Sverige utgörs 41 procent av förarkåren av personer som är födda utanför Sverige så utan invandrare skulle bussföretagen stå förarlösa. År 2000 låg andelen på 12 procent men sedan 2005 har den alltså kraftigt ökat. De flesta invandrarförarna finns i storstäderna.

Cecilia Jerneheim, Keolis: "Busstrafiken utgör blodomloppet i städerna så utan invandrare skulle hela samhället stanna, städerna skulle upphöra att fungera." Foto: Ulo Maasing.

Cecilia Jerneheim, Keolis: ”Busstrafiken utgör blodomloppet i städerna så utan invandrare skulle hela samhället stanna, städerna skulle upphöra att fungera.” Foto: Ulo Maasing.

– Busstrafiken utgör blodomloppet i städerna så utan invandrare skulle hela samhället stanna, städerna skulle upphöra att fungera. Därför är det oerhört viktigt för oss att vi har medarbetare att tillgå, säger Cecilia Jerneheim på transportföretaget Keolis som medverkade på ett av tisdagens seminarier på Persontrafik i Göteborg.

Av Keolis cirka 6 000 medarbetare i Sverige är 50 procent födda utanför landet. Men det finns också en annan bristyrkesgrupp inom företaget och det är mekanikerna. Eftersom de ser till att bussarna är i körbart skick spelar de också en minst lika viktig roll för kollektivtrafiken, förklarar Cecilia Jerneheim.

– Förutom att vi har en hög medelålder på våra mekaniker sker det en kompetensförflyttning inom yrket på grund av teknikutvecklingen. Gymnasieutbildningen är inte heller tillräckligt populär och dessutom uppfattas yrket som smutsigt. Det gör det svårare och svårare för branschen att hitta mekaniker.

För att möta behovet har Keolis i samarbete med arbetsförmedlingen och Lernia startat en mekanikerutbildning för nyanlända. Programmet är på 40 veckor plus 20 veckors praktik. Hittills har Keolis genomfört två program och har ett nytt på gång i januari.

– Vi har fått många nya duktiga medarbetare och de som är därute har fått jobb, det är en väldigt lyckad kombination, konstaterar hon.

Enligt Oskar Taxén, Kommunal, som också medverkade på seminariet utgör Keolis´ utbildning ett bra exempel på vad som går att åstadkomma från kollektivtrafikbranschens sida för att öka rekryteringen av förare och mekaniker.

– Det är effektiva utbildningssatsningar mot existerande jobb som är vägen framåt. Man måste förstå att det är bland utrikes födda som arbetskraften finns och här kan man lära av kollektivtrafikens utbildningssatsningar, säger han.

En viktig faktor är språket eftersom bussföraryrket kräver att man ska kunna kommunicera både med resenärerna och med trafikledningen ifall något inträffar. Därför har Keolis även startat en språkutbildning.

– Man måste få arbetsgivare att förstå att språket inte är ett hinder. Om man ska vänta med att anställa tills personen har lärt sig tala svenska kan det dröja tio till femton år och så lång tid finns det inte, säger Farbod Rezania på Svenskt Näringsliv.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)