Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Forskare kartlägger lämpliga elbusslinjer

Busslinjer i Stockholm som lönar sig att elektrifiera, alternativt inte lönar sig att elektrifiera.  Röda linjer står för biodiesel, blå linjer står för elektrisk/konduktiv laddning och orange linjer elektrisk/induktiv laddning. Karta: KTH.

Busslinjer i Stockholm som lönar sig att elektrifiera, alternativt inte lönar sig att elektrifiera. Röda linjer står för biodiesel, blå linjer står för elektrisk/konduktiv laddning och orange linjer elektrisk/induktiv laddning. Karta: KTH.

Samtliga stombussar, blåbussar, i Stockholms innerstad skulle löna sig att ställa om till eldrift, likaså en hel rad av de övriga busslinjerna i innerstan. Det konstateras i ett forskningsprojekt där forskare från KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm har kartlagt vilka busslinjer i Storstockholm som är kostnads- och energilönsamma för eldrivna och trådlösa fordon.

Forskarna medverkar i det forskningsprojekt som pågår kring linje 755 i Södertälje som nyligen invigdes som Nordens första linje med trådlöst laddad elhybridbussar.

KTH-forskarna konstaterar att Sverige har satt upp ett mål att införa en fossilfri fordonsflotta år 2030, vilket är ett viktigt steg mot målet om ett koldioxidneutralt samhälle som ska uppnås år 2050. Man framhåller att kollektivtrafiken och särskilt busstrafiken spelar en viktig roll för att uppnå målet. Eldriven trafik gör det möjligt att minska utsläpp, energiförbrukning och buller.

Samtidigt betonar man att ingen hållbarhet uppstår om den inte samtidigt också är kostnadseffektiv. Därför har KTH:s forskare tittat på det försvarbara med att använda trådlös (induktiv) laddning för bussar i linjetrafik samt vad som kan hindra näringsliv och operatörer att införa den nya tekniken.

Maria Xylia, forskarstuderande vid KTH, har skapat en modell som kartlägger vilka busslinjer som är kostnads- och energilönsamma för eldrivna fordon. Modellen kan tillämpas på vilken stad som helst men Maria Xylia har fokuserat på Stockholm. Kartan ovan visar vilka busslinjer i Stockholms län som är affärsmässigt lönsamma och miljömässigt hållbara för eldrift.

Samtliga stomlinjer i Stockholms innerstad tillhör dem som lönar sig att elektrifiera. Foto: Ulo Maasing.

Samtliga stomlinjer i Stockholms innerstad tillhör dem som lönar sig att elektrifiera. Foto: Ulo Maasing.

– Samtliga blåbussar, linje 1, 2, 3 och 4, är lönsamma att elektrifiera enligt modellen. När det gäller de röda bussarna i Stockholms innerstad så finns det en rad busslinjer som lönar sig, bland andra 76 (Norra Hammarbyhamnen – Ropsten), 59 (Sofia – Karolinska sjukhuset) och 67 (Skansen – Frösundavik).

En av flera anledningar till att dessa busslinjer är vettiga att elektrifiera att de delar hållplatser. Regelbundna laddningar krävs vilket ställer krav på att det finns en infrastruktur för detta. Trafikerar flera busslinjer samma hållplats kan bussar dela på laddningsstationer, vilket underlättar investeringar för busslinjer ur ett ekonomiskt perspektiv.

– Det är inte realistiskt att elektrifiera samtliga busslinjer i Stockholm. Vi behöver istället  använda det drivmedel som passar bäst i varje given situation. Den modell som använts i forskningsarbetet stödjer detta då en rad olika bränslen, fordonstyper och laddningssätt finns med, säger Mria Xylia.

– Kostnaderna för att driva ett bussnät där el ingår inte skiljer sig så mycket från dagens kostnader. De investeringar i infrastruktur som krävs balanseras med de lägre kostnaderna för el som bränsle för bussarna. Samtidigt uppnås betydande minskningar med nära 50 procent av utsläpp och energiförbrukning.

Maria Xylia konstaterar att det främst är busslinjer i Stockholms innerstad som är lämpliga att elektrifiera.

– Elbusssar i innerstan skulle dessutom påverka stadslivet påtagligt. Elbussarna genererar inga lokala utsläpp, och bullernivån skulle sänkas drastiskt.

Förutom stombusslinjerna 1,2,3 och 4 skulle det, enligt Maria Xylia, vara lönsamt att elektrifiera bland annat busslinjerna 50, 53, 54, 55, 57, 59, 61, 67, 69, 71, 72 och 76.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2018 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)