Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Gemensam målbild utmaning för superbussatsning

Patrik Lindblom och Emelie Petersson, Region Skåne, prresenterade de skånska superbussarna. Foto: Paula Isaksson.

Patrik Lindblom och Emelie Petersson, Region Skåne, presenterade de skånska superbussarna. Foto: Paula Isaksson.

Den stora utmaningen nu när det gäller de planerade skånska superbussarna är att skapa en gemensam målbild. Superbussar i Skåne ska sättas in på sträckor där det inte finns järnväg. Syftet är att knyta ihop Skåne och att även mindre orter ska få tillgång till effektiv och attraktiv kollektivtrafik. De kommande superbussarna togs upp på ett av seminarierna på Transportforum i Linköping på onsdagen.

Superbusskonceptet i Skåne har tagits fram av Region Skåne i samarbete med Skånetrafiken, Trafikverket och berörda kommuner. Bussarna ska komplettera det befintliga tågsystemet och trafikera mindre orter på landsbygden.

– Vi vill gynna det flerkärniga Skåne och skapa utveckling på orter som idag inte har någon järnväg, förklarade Emelie Petersson på enheten för samhällsplanering vid Region Skåne.

En viktig del i diskussionen som Region Skåne har haft med Skånetrafiken är att superbussar inte bara handlar om att fokusera på själva fordonet utan att det handlar om så mycket mer. Superbussarna ska ha få stopp, gena körvägar och ge känslan av snabbhet. Vidare ska systemet vara lika stabilt och ha samma långsiktighet som när man utvecklar järnväg. Det ska finnas pendelparkeringar, attraktiva stationer och bytespunkter, och såväl fordonen som stationerna ska ha en hög servicenivå, även på landsbygden.

– Det handlar om att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig gentemot bilen och genom att utveckla busstrafiken kan man nå väldigt långt. Vi måste höja bussens image, sa Emelie Petersson.

Den stora utmaningen just nu är att få alla inblandade parter att ha samma målbild, påpekade Patrik Lindblom, kollektivtrafikmyndigheten Region Skåne.

– Det finns många viljor kring hur konceptet ska se ut och de flesta ser superbussar som något urbant. Men vi försöker övertyga mindre kommuner om att konceptet går att anpassa lokalt, även små kommuner som Tomelilla med 6 000 invånare kan ha superbussar.

Samtidigt gäller det att respektera de mindre kommunernas trafikkultur. Enligt en studie som har gjorts är svängradien vid cirkulationsplatser ett stort problem för superbussar på landsbygden. Och det är inte bara att bygga om hur som helst. Rondellen kan ha ett värde som en port till orten och kommunen kan ha lagt stor vikt vid gestaltningen.

Enligt Patrik Lindholm har mycket av diskussionerna också handlat om kommunernas förtroende för varandra.

– Kommunerna måste förstå att det som de gör är till nytta för invånarna i andra kommuner. Om alla blir en del av superbusskonceptet kommer invånarna på de mindre orterna snabbare fram till sina knutpunkter. Vi har om och om igen sagt att de små kommunerna är lika viktiga som de större för att vi ska få en helhet i konceptet.

Text och foto: Paula Isaksson

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)