Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Åldrande förarkår i svensk bussbransch

Sveriges Bussföretag presenterade på onsdagseftermiddagen sin nya faktaspäckade rapport om den svenska bussbranschen. Den kan laddas ner här.

Sveriges Bussföretag presenterade på onsdagseftermiddagen sin nya faktaspäckade rapport om den svenska bussbranschen. Den kan laddas ner här.

De fyra största bussföretagen i Sverige har tillsammans en marknadsandel på 45 procent. Men det är en relativt låg marknadskoncentration av större företag jämfört med andra svenska näringar. Den svenska bussbranschen är alltjämt en bransch med många företag, spridda över hela landet. Bakom ratten på bussarna sitter en allt mer åldrande förarkår. Det framgår av den nya, årliga statistikrapporten från Sveriges Bussföretag där en väldig samling av fakta om branschen presenteras.

Totalt omsatte den svenska bussbranschen drygt 31 miljarder år 2015. År 2016 hade man 28 000 anställda och 15 000 bussar i trafik, konstaterar rapporten som är sammanställd av Göran Hallén på Sveriges Bussföretag.

Vanligaste bussmärken, företagsstruktur, populäraste färg på bussarna, lönsamhet, miljöfrågor… Som vanligt är rapporten en väldig faktabank om bussbranschen  i landet, summerad på knappt 120 sidor.

Av statistiken framgår också en del av de utmaningar som branschen står inför. En av dessa är en allt mer hotande brist på bussförare. Landets bussförarkår är nämligen en påtagligt åldrande yrkesgrupp. Medelåldern bland bussförarna har stigit de senaste åren. Landets buss- och spårvägsförare är nu i genomsnitt 48 år. Det gör yrkeskåren till en av de 25 yrken i landet som  har högst medelålder.

Mer än var femte bussförare är nu över 60 år och nästan 40 procent av förarna är över 55 år.

Samtidigt minskar andelen yngre bussförare kontinuerligt, vilket framgår av de två diagrammen här nedan. Båda diagrammen är hämtade från Sveriges Bussföretags statistikrapport.

Statistiktabell-1

Bilden av en snabbt åldrande bussförarkår…

…med en allt mindre andel unga medarbetare bakom ratten.

…med en allt mindre andel unga medarbetare bakom ratten.

Skatter är en tung ekonomisk post för bussföretagen – minst 280 000 kronor per buss och år, sammanfattar rapporten. Som exempel presenterar rapporten skatterna för en buss i expresstrafik som körs 18 000 mil om året. Dieselskatten uppgår till 300 000 kronor. Till det kommer fordonsskatt på cirka 20 000 kronor, trafikförsäkringsskatt på cirka 5 000 kronor samt avgifter som strängt taget är skatter liksom indirekta skatter. Då blir skattekostnaden närmare 325 000 kronor om året.

– Med tanke på miljözonsreglerna, där en buss får högst vara åtta år gammal, måste en ny buss inköpas för 2–5 miljoner kronor. Och under dessa åtta år i drift utgör skatter och avgifter nästan lika mycket som inköpskostnaden av en ny buss, konstaterar rapporten.

Statistiktdiagram-3Där framgår också tydligt hur elbussar straffbeskattas av regeringen. Energiskatten respektive elskatten skiljer sig avsevärt. Samtidigt som spårbunden trafik är skattebefriad belastas elbussar med en betydande elskatt.

Rapporten från Sveriges Bussföretag visar också att  den svenska bussbranschen präglas av mångfald även om antalet bussföretag minskade med 106 bolag under perioden 2003 – 2016. Charterbussbolagen ökade kraftigt i antal i början av 2000-talet. Även om det har skett en liten minskning de senaste åren av antalet charterbussbolag är det företagen inom linjetrafiken som under hela perioden 2003 – 2016 har stått för minskningen, från 401 till 270 företag.

Det är alltså bland företag som kör kollektivtrafik som det har skett en  koncentration. Men mångfalden är större än i många andra branscher.

Den svenska bussbranschen är ännu idag en dynamisk bransch med många företag, spridda över hela landet, trots att offentliga upphandlingar med pressade priser dominerat branschen i många år, konstaterar Sveriges Bussföretag.

– Den svenska bussbranschen har lång erfarenhet av offentliga upphandlingar. Busstrafiken började handlas upp i stora avtal redan under 1990-talet. Den upphandlade kollektivtrafiken, i vilken busstrafiken ingår, kostar årligen 45 miljarder kronor, säger Anna Grönlund, vice vd och branschchef vid Sveriges Bussföretag.

– Dialogen mellan offentliga upphandlare och busstrafikföretag har utvecklats genom åren. Det är en dialog som också bidragit till att utveckla den svenska bussbranschen. Idag har vi en mångfald av aktörer och marknaden präglas av hög konkurrens vid upphandlingarna. Det innebär att samhället får mycket för de resurser man ger kollektivtrafiken. Vi ser fram emot en fortsatt utveckling av offentliga upphandlingar inom kollektivtrafiken i olika delar av Sverige, en utveckling som gynnar företagens överlevnad och kollektivtrafikens resenärer.

Branschens fyra största företag, som alla huvudsakligen ägnar sig åt offentligt upphandlad trafik, har en sammanlagd marknadsandel på 45 procent. Det är Nobina, Transdev, Keolis och Arriva.

Rött är den tredje vanligaste färgen på svenska bussar medan vitt är den vanligaste. Foto: Ulo Maasing.

Rött är den tredje vanligaste färgen på svenska bussar medan vitt är den vanligaste. Foto: Ulo Maasing.

Det är en relativt låg marknadskoncentration av större företag jämfört med andra svenska näringar. Jämfört med andra sektorer inom kollektivtrafiken, såsom tåg och flyg, uppvisar bussbranschen en låg marknadskoncentration. Små- och medelstora familjeföretag, som kör en blandning av offentligt upphandlad trafik samt turist- och beställningstrafik, dominerar den svenska bussbranschen.

Och så den väsentliga informationen om färgen på de svenska bussarna.

Allra vanligast är vitt, som är den färg som 22 procent av bussflottan i landet har. Sedan följer blått (21 procent), flerfärgat (16 procent), rött (14 procent), gult (12 procent). Övriga färger har samtliga mindre än 10 procent av marknaden.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)