Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Satsningar på BRT i nya transportplanen

En eldriven BRT-buss frpn VDL för trafik i södra Amsterdam. Med hjälp av elektrifiering och automation kan BRT-konceptet utvecklas, anser Trafikverket. Foto: VDL.

En eldriven BRT-buss frpn VDL för trafik i södra Amsterdam. Med hjälp av elektrifiering och automation kan BRT-konceptet utvecklas, anser Trafikverket. Foto: VDL.

Trafikverket överlämnade på torsdagen sitt förlag till nationell transportplan för perioden 2018-29 till regeringen. Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Den finansiella ramen är fastställd sedan tidigare – 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nuvarande plan. Till det kommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.

– Utgångspunkten har varit att bidra till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

Av de 622,5 miljarderna ska 125 miljarder gå till vidmakthållande av järnväg, 164 miljarder till vidmakthållande av vägnät och 333,5 miljarder till utveckling.

”Glädjande inslag i planen”

Anna2017

Anna Grönlund.

– En fortsatt satsning på stads-miljö-avtalen och demon-strations-projekt för BRT är glädjande inslag i Trafikverkets transportplan.

– För busstrafiken är satsningarna på riktade åtgärder av den här typen extra viktiga, eftersom  de stora infrastrukturprojekt som normalt återfinns i den nationella palnerna sällan omfattar just busstrafik utan företrädesvis betydligt större och med kostnadskrävande väg- och spårinvesteringar, säger Anna Grönlund, branschchef och vice VD i Sveriges Bussföretag i en första kommentar.

Förbundet kommer nu noggrant studera planen och analysera dess samlade effekter för den svenska busstrafiken.

Trafikverket föreslår en successiv utbyggnad av höghastighetsjärnvägen med byggstart under planperioden för Ostlänken och sträckan Lund – Hässleholm. Däremot vill man inte ha en bana för extremt höga hastigheter utan begränsar sig till 250 kilometer i timmen. Att bygga banor för högre hastigheter blir så dyrt att det inte går att försvara.

De nuvarande stadsmiljöavtalen där kommuner och landsting kan få bidrag till infrastruktur för kollektivtrafik och cykeltrafik ska förlängas under hela planperioden och får en ram på 12 miljarder kronor. Det handlar om exempelvis kollektivtrafikkörfält, nya och förbättrade busshållplatser och plattformar och åtgärder för att prioritera kollektivtrafik i korsningar och signaler.

I planen lyfter Trafikverket också fram BRT, Bus Rapid Transit, som ett viktigt utvecklingsområde. Tillsammans med forskningen och industrin vill man genomföra ett  antal demonstrationsprojekt. BRT kan, enligt verket, utgöra stommen i medelstora städers kollektivtrafik, skapa tvärförbindelser i storstäder och utveckla den regionala trafiken i stråk där efterfrågan är stor. Med hjälp av elektrifiering och automation kan BRT-konceptet utvecklas ytterligare, skriver Trafikverket.

Några nya, stora infrastrukturprojekt när det gäller vägarna föreslås inte.

Däremot vill man fortsätta arbetet med att ställa om transportsystemet så att utsläppen av växthusgaserna minskas med minst 70 procent fram till 2030, jämfört med 2010. Det kräver ett helt paket av åtgärder som främjar energieffektivisering och elektrifiering samt en ökad andel biodrivmedel.

Hela planen, både i kortversion och i fullständig version kan laddas ner från Trafikverkets hemsida.

Share Dela

Taggat som: , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)