Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Digitalisering: ”Smarta lösningar kollektivtrafikens räddning”

Många bedömare anser att digitaliseringen och självkörande fordon kommer att förändra kollektivtrafiken på ett avgörande sätt. Foto: Ulo Maasing.

Många bedömare anser att digitaliseringen och självkörande fordon kommer att förändra kollektivtrafiken på ett avgörande sätt. Foto: Ulo Maasing.

Telekomföretaget Telia fortsätter engagera sig i busstrafik och annan kollektivtrafik. Telia anser att nya, smarta lösningar är nödvändiga för att möta resebehoven när urbaniseringen går allt snabbare. Annars kommer de ambitiösa målen om ökad eller fördubblad kollektivtrafik inte att nås. Det är i digitaliseringen framtiden finns. Att kollektivtrafiken blir mycket mer uppkopplad än idag är avgörande för framtiden, anser Telia. Det öppnar för nya betallösningar, delad mobilitet, en mer individanpassad kollektivtrafik, bättre resenärsinformation och mycket mer. Nödvändiga ingredienser för att klara trafiken i städerna när dessa växer.

Och urbaniseringen går snabbt. Från 2005 till 2015 ökade antalet människor i Norden som bor i städer från 25 till 35 procent. Trenden är samma i hela världen. År 2050  kommer 75 procent av världens befolkning att bo i städer.

Nobina och Telia samarbetar om att se hur resbehoven motsvaras av kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.

Nobina och Telia samarbetar om att se hur resbehoven motsvaras av kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.

Ett exempel på Telias engagemang i kollektivtrafiken är att man tillsammans med bussoperatören Nobina arbetar med att kartlägga hur resenärer verkligen rör sig, inte bara när de åker kollektivt utan även när de rör sig i övrigt. Det ger Nobina ett helt nytt verktyg för att planera trafiken – inte bara som den ser ut idag, utan också för att möta behov och efterfrågan som inte dagens trafik matchar.

I vintras samlade man in anonym information om hur mobiltelefoner rörde sig på Södertörn för att se om människors rörelsemönster och -behov verkligen tillgodosågs av den befintliga kollektivtrafiken.

Även om det på olika håll finns ambitiösa mål när det gäller kollektivtrafiken – i Sverige fördubblingsmålet – anser Telia och det internationella konsultföretaget Arthur D Little att Sverige bara kommer att nå halvvägs till målet om inte kollektivtrafiken blir smartare.

– Trots att Norden är en av världens mest uppkopplade och digitaliserade regioner riskerar vi att halka efter. För att lösa en av urbaniseringens största utmaningar måste morgondagens kollektivtrafik bli smartare, exempelvis genom att länka samman uppkopplade fordon till intelligenta transportsystem (ITS), säger Martin Glauman på  Arthur D Little.

Det är digitaliseringen som är själva nyckeln till utvecklingen. I Almedalen tidigare i sommar tog Telia också upp digitaliseringen och hur den kommer att innebära dramatiska förändringar när det gäller resandet i städerna.

Magnus Leonhardt, Telia: Digitaliseringen kommer att ändra afförsmodellerna i kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.

Magnus Leonhardt, Telia: Digitaliseringen kommer att ändra afförsmodellerna i kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.

– Digitaliseringen kommer att ändra våra affärsmodeller, även inom kollektivtrafiken. Det gäller även resandet. Städerna kommer att förändras. Hur vi lever i dem och transporterar oss kommer att förändras, hävdade Magnus Leonhardt, strategichef hos Telia Sverige.

Gränser suddas ut
Digitaliseringen innebär att gränser mellan olika trafikslag suddas ut. Istället väljer resenären ressätt vid varje resa efter det som just då är det bästa alternativet.

Exempelvis kommer passagerare att kunna resa med samma biljett eller månadskort oavsett om de väljer buss, cykel eller taxi. Eller bilpoolsbil som i det nya samarbete mellan Samtrafiken och Volvos bilpoolsföretag Sunfleet som vi rapporterat om. Det kallas för kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS) och håller snabbt på att växa fram i en rad länder, inte minst i storstäder.

Ett annat exempel är Transdev som har engagerat sig i ett startup-företag i Helsingfors som arbetar med kombinerad mobilitet, Maas global. Vi har tidigare rapporterat om satsningen som har mötts med stort intresse i Finland, och som nu går på export till Storbritannien.  Inte minst många företag ser här möjligheter att minska sina kostnader för tjänstebilar. Nyckeln till Maas global är en gratis app, Whim.

Men exemplen är många och främst utländska. Lokaltrafiken i Wien, Wiener Linien, är engagerat i en framgångsrik satsning på ett MaaS-projekt som kallas Smile och som erbjuder kombinerad mobilitet, inte bara i Wien utan också i flera andra österrikiska städer. Kunden behöver bara Smiles app.

Ett annat exempel på den nya tid som är på väg att rulla in är brittiska Vamooz. Namnet är en ordlek med spanskans vamos, som i ”vamos a la playa”, det vill säga ”vi åker till stranden”. Vamooz är en start-up som har etablerats av Transdev Blazefield, Transdevs dotterbolag i norra England.

Med Vamoozappen kan kunder till  och med skapa sina egna bussresor om den vanliga kollektivtrafiken inte tar dem dit de vill. Det kan vara exempelvis  till ett evenemang, en attraktion eller shoppingcentra. Ju fler som ansluter sig till resan, ju billigare blir biljetten. Allt sköts digitalt, via appen. Ett annat av de mest prisade bussföretagen i England, kommunala Reading Buses, har också anslutit sig till Vamooz. Nyligen ordnade man en resa till ett äventyrsland. På twitter kunde kunderna se hur biljettpriset sjönk allt eftersom fler ville resa.

Twitter? Javisst – eftersom man satsar så hårt på digitala lösningar är både Transdev Blazefield och Vamooz (twitter: @goVAMOOZ) synnerligen aktiva i sociala medier. Och Transdev Blazefields vd Alex Hornby (twitter: @alextransdev) är förmodligen mer aktiv på twitter än den sammanlagda svenska kollektivtrafikbranschen.

Självkörande bussar
Annorlunda uttryckt kan man säga att ITS gör det möjligt att föra samman olika slags transporter med hjälp av digital och fysisk infrastruktur. Det gör kollektivtrafiken mer integrerad, oberoende och anpassad efter passagerarna. Kollektivtrafiken blir mer individuell.

Ett inslag i den utvecklingen är förarlösa bussar. På sikt kan även fullstora bussar bli autonoma, men det som ligger närmast är trafik med små, självkörande bussar som kompletterar den traditionella kollektivtrafiken. Det kan exempelvis vara bussar som tar resenären den sista biten till eller från stationer eller knutpunkter. Annan trafik där autonoma bussar kan få ett snabbt genombrott är stora universitets- och sjukhusområden, företagsparker eller flygplatser.

Förarlösa busslinjer är på gång på flera håll i våra grannländer. Trafikhuvudmannen Kolumbus planerar att starta en linje i Stavanger. Foto: Kolumbus.

Förarlösa busslinjer är på gång på flera håll i våra grannländer. Trafikhuvudmannen Kolumbus planerar att starta en linje i Stavanger. Foto: Kolumbus.

Telia anser att självkörande fordon snart kommer att vara en självklar del av kollektivtrafiken. I fjol testade man tillsammans med bland andra Nobina självkörande bussar i Kista i Stockholm, men en fortsatt utveckling har för tillfället gått i stå. Anledningen är att villkoren för förarlösa fordon har fastnat i Transportstyrelsens kvarnar. Utomlands rusar utvecklingen vidare, även i våra grannländer.

I Norge la regeringen i juni fram ett lagförslag som ska göra det möjligt att testa förarlösa bussar med passagerare i vanlig trafik. Trafikhuvudmannen Kolumbus väntar nu på att få köra igång en autonom busslinje i en företagspark i Stavanger.

Skrota spårvägsplaner
Just nu pågår Norges motsvarighet till Almedalsveckan, Arendalsuka i Arendal. Där gav sig Norges klimat- och miljöminister Vidar Helgesen ut på en provtur med en förarlös buss av samma typ som visades upp och testades i Kista i fjol. Till vintern ska förarlösa bussar av det här slaget sättas i trafik i Oslo och Kongsberg.

Vidar Helgesen var entusiastisk efter en provtur på tisdagen.

– Nu kommer de förarlösa fordonen snabbare än någon av oss kan ana. De kommer att ändra hur vi reser, säger han till den norska tidningen VG.

– Kollektivtrafik, förarlösa fordon och en effektiv bildelning kommer att smälta samman. Med hjälp av en app på mobilen kan man beställa hela resan. OECD har spått att det i framtiden kommer att finnas behov av mindre ön tio procent av dagens bilpark, sa ministern till VG.

Den norska miljöministern vill gå långt i satsningen på förarlösa bussar – och då även med stora, kapacitetsstarka fordon. Till VG säger han att Oslo bör överväga att skrota planerna på en nu spårväg längs ringled 2. Han menar att utsläppsfria, självkörande bussar kan klara trafikbehovet utan enorma investeringar genom att man tvingas gräva ner skenor i marken.

Men till en början räknar Oslo med att nästa år sätta mellan 10 och 20 förarlösa småbussar i trafik.

I Helsingfors väntas den första förarlösa busslinjen i vanlig trafik, RoboBus, starta i höst efter något års testverksamhet. I Finland behövs inte några särskilda tillstånd för att köra förarlöst.

Även i en rad andra länder provar man lösningar med autonoma bussar i verklig trafik. Stora bussoperatörer som Keolis, Transdev och Nobina är påtagligt intresserade av utvecklingen.

– Digitaliseringen kan bidra till en effektivare kollektivtrafik. Autonoma fordon kan få ner kostnaderna för trafiken och öka effektiviteten, betonade Martin Glauman i Almedalen.

Många fördelar
ITS,  Intelligenta Transportsystem, kommer enligt Telia att göra det möjligt för kollektivtrafiken att växa med positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar som följd.

För att nå dit måste det som Telia kallar ekosystemet för kollektivtrafiken utvecklas. Termen ekosystem är hämtad från biologin. Här används det för att beskriva allt som ingår i ett trafiksystem.

– Ett digitalt ekosystem för kollektivtrafiken är kärnan i vårt framtida samhälle. För att det ska bli verklighet behöver alla aktörer i kollektivtrafiken fundera på vad deras roll i ekosystemet faktiskt ska vara, likaså att det bygger på öppna plattformar, skalbarhet och pålitlig teknik, säger Johan Öberg, chef för marknad och partnerkontakter på Telia IoT (IoT =Internet of Things, sakernas internet).

– Vi bygger nu en helt ny, digital ryggrad. Den femte generationens mobiltelefoni är en helt ny lösning, som ger skapar grunden till förarlösa fordon och mycket annat i framtidens trafik, förklarade Magnus Leonhardt i Almedalen.

Jonas Kempe, Nobina: Vi har knappt sett början på digitaliseringens betydelse. Foto: Ulo Maasing.

Jonas Kempe, Nobina: Vi har knappt sett början på digitaliseringens betydelse. Foto: Ulo Maasing.

Även Jonas Kempe, marknadschef för business to business på Nobina Sverige, ser mycket stora möjligheter med digitaliseringen.

– Jag tror inte ens att vi har sett början på digitaliseringen. Den stora förändringen är de autonoma fordonen, men vi kommer också att se många andra förändringar. De tre stora värdena med digitaliseringen är att göra kollektivtrafiken mer behovsstyrd, att göra den mer tillgänglig och att skapa ett sömlöst resande, sa Kempe i Almedalen.

Kempe menar att dagens trafikplanering inte hänger med när det gäller ändringar i resmönster.

– Vi kan exempelvis konstatera att vi fredagsmorgnar i Storstockholm har 16 procent färre resenärer än torsdagsmorgnar. Toppen i eftermiddagsresandet kommer tidigare ju längre in i veckan man kommer. Idag är 60 procent av resenärerna på våra bussar i Storstockholm sällanresenärer.

– Både företag och upphandlare måste våga testa att ge sig in i helt nya lösningar som bygger på digitaliseringen. Det är dags att ta ställning till nya upphandlings- och affärsmodeller, förklarade Jonas Kempe.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , , , , , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)