Värmland och Karlstad är ett av få exempel i Sverige där kostnaderna för kollektivtrafiken inte ökar snabbare än resandet. Motsatsen representeras av Kronoberg som är sämst i landet. Foto: Ulo Maasing.
De som upphandlar kollektivtrafik har blivit klart bättre på att följa branschens egna rekommendationer om bland annat index och standardisering av bussar. Det konstaterar Bussbranschens Riksförbund, BR, i sin årliga rapport där man analyserar utvecklingen. Av rapporten framgår också att Kronobergs län intar en bottenplats i landet när det gäller hur resandet och kostnaderna för kollektivtrafiken har utvecklats. Men gapet mellan kostnadsutveckling och resandeutveckling är stort på många håll i landet.I rapporten varnas också för den starka låsning till biogasbussar som sker på många håll i landet.
Under åren 2007 – 2011 ökade resandet med kollektivtrafiken med 11,6 procent, samtidigt som kostnaderna ökade med 48 procent.
– Inte minst därför är det oerhört viktigt att välja kostnadseffektiva lösningar. En del av det arbetet är att följa branschens gemensamma rekommendationer vid upphandlingar istället för att komma med lokala eller regionala krav på bussar, inte följa indexrekommendationer osv, säger Lars Annerberg på Bussbranschens Riksförbund, BR, som har sammanställt rapporten.
Den presenteras nu för fjärde året i rad.
Fördubblingen långt borta
Rapporten konstaterar att resandet i kollektivtrafiken ökar alldeles för långsamt för att fördubblingsmålet ska kunna nås när det var planerat.
Om utvecklingen fortsätter i samma takt som hittills kommer målet om ett fördubblat resande inte att nås förrän år 2034, alltså fjorton år efter tidtabell. En rejäl försening för kollektivtrafiken, alltså.
Samtidigt kommer kostnaderna för kollektivtrafiken då att vara svindlande 107 miljarder om året om man inte får hejd på de snabba kostnadsstegringarna.
– Men det går att effektivisera kollektivtrafiken, att använda pengarna bättre, säger Lars Annerberg.
Staplar som talar. Skillnaderna mellan kostnadsutveckling och resandeutveckling i kollektivtrafiken är stor på många håll i landet. Bäst i klassen är Värmland, sämst Kronoberg. Klicka på bilden för att se den i större format. Diagram: Bussbranschens Riksförbund.
Han lyfter i rapporten fram Värmland och Karlstadsbuss som goda exempel på att det är fullt möjligt att kraftigt öka resandet med kollektivtrafiken utan att kostnaderna ökar snabbare än resandet.
I Värmland, Karlstadsbuss inräknat, har resandet under åren 2007 – 2011 ökat med drygt femton procent, samtidigt som kostnaderna har ökat med 6,5 procent.
– Ett ororsmoment är dock övergången till biogasbussar i Karlstad i sommar som kommer att göra trafiken avsevärt dyrare, säger Lars Annerberg.
Sämst i landet är Kronobergs län där kostnaderna för trafiken har skenat dramatiskt, samtidigt som man haft en relativt blygsam resandeutveckling.
Lars Annerberg, Bussbranschens Riksförbund. Foto: Ulo Maasing.
Klar förbättring
– Ett viktigt redskap för att hålla igen kostnadsutvecklingen är att följa de avtalsrekommendationer som branschen har enats om, bland annat när det gäller hur index ska beräknas och vilka krav man ska ställa på bussarna, säger Lars Annerberg.
Han har sedan fyra år följt hur trafikhuvudmännen och nu de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, RKM, har följt branschens egna rekommendationer. Och i upphandlingarna förra året var bilden klart mer positiv än tidigare, konstaterar han.
– Myndigheterna och deras upphandlande bolag har under fjolåret i många fall börjat tillämpa branschens rekommendationer. Det gäller bland annat Buss 2010, som är branschens rekommendationer för standardisering av bussar.
– Ett bra exempel är Skånetrafiken, säger Annerberg.
Missade möjligheter
Men samtidigt är det ändå bara för 44 procent av den upphandlade busstrafiken som Buss 2010 har följts. I mer än hälften av den trafik som upphandlades i fjol har upphandlarna alltså skrivit in egna tillägg.
– Många gånger handlar det om kostnadsdrivande detaljstyrningar, säger Annerberg.
– Det gör att man än en gång har missat möjligheter att sänka sina kostnader och istället använda pengarna till att satsa på mer trafik och därmed få fler resenärer. Nu måste de regionala myndigheterna gå från ord till handling och skapa en harmoniserad bussflotta i Sverige.
Lite bättre är det när det gäller index. För 62 procent av den upphandlade trafiken följer upphandlarna branschens indexrekommendationer. Det är klart bättre än tidigare.
– Bra indexvillkor är oerhört viktigt, inte bara för trafikföretagen utan också för upphandlarsidan. Genom att använda index som kompenserar trafikföretagen för kostnadsökningar som de själva inte kan påverka minskas företagens risktagande. Det gör att företagen inte behöver gardera sig genom att lägga dyrare anbud, slår rapporten fast.
Fördubbling, teknik, miljö
I rapporten konstaterar BR också att alla RKM och deras upphandlingsbolag ansluter sig till målet om ett fördubblat resande. Men sedan blir det luddigare. För det mesta anger man inga konkreta mål för hur resandet ska öka på den trafik som man upphandlar.
– Det gör att formuleringarna riskerar att inte få ett genomslag i praktiken, säger Lars Annerberg.
Eldrivna bussar utvecklas nu i snabb takt. På IAA-mässan i Hannover i september förra året fanns ett helt torg med elbussar av olika slag som besökarna kunde prova att resa med. Foto: Ulo Maasing.
Det finns också en tydlig, uttalad vilja från upphandlarna att vilja vara med och styra tekniska lösningar istället för att bara ställa tuffa miljökrav, framgår det av rapporten.
I endast 19 procent av den upphandlade busstrafiken ställdes funktionella miljökrav. Istället valde upphandlarna att ställa tekniska detaljkrav, oftast krav på biogasbussar.
– Det här ensidiga kravet på gasbussar är inte bra, säger Lars Annerberg.
– Dels riskerar Sverige att missa de teknikskiften som är på stark frammarsch i vår omvärld. Dessutom måste effektiv energianvändning få en större tyngd hos dem som upphandlar trafik. Det är inte rimligt att slösa med energi bara för att den är förnybar.
I rapporten pekar Annerberg bland annat på den snabba utvecklingen när det gäller olika slag av eldrift för bussar: laddhybrider, batteribussar med superkapacitorer eller induktionsdrivna bussar.
– Här är det oerhört viktigt att inte låsa fast sig vid en enda teknik som man sedan tvingas hålla fast vid på grund av stora investeringar i infrastruktur med mer, säger Lars Annerberg.
Hör en intervju med Lars Annerberg här i Bussradion!
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar