Ledare: Skattefinansierad kommers i Skellefteå

Stockholms Tingsrätts dom där man stoppar kommunala Skelleftebuss´ beställningstrafik är både logisk och välkommen. Men Konkurrensverket bör granska även Skelleftebuss´ övriga verksamhet. Med kommunala pengar från Skellefteå i ryggen har nämligen företaget slagit ut privata aktörer i upphandlingar ända in i den västerbottniska fjällvärlden.

Tätortstrafiken i Skellefteå är bara en liten del av Skelleftebuss´ verksamhet. 77 % av produktionen utgörs av linjetrafik utanför tätorten. Foto:Jlundqvi/Wikimedia Commons.

När Stockholms Tingsrätt i fredags satte stopp för det kommunägda bussföretaget Skelleftebuss´ beställningstrafik var det en både logisk och välkommen dom. Kommunala bolag ska inte skada konkurrensen. Det har Skelleftebuss gjort genom att man kört turist- och beställningstrafik med skattepengar i ryggen.

Stat, kommuner och landsting har i grunden helt andra förutsättningar att bedriva säljverksamhet än privata företag. Möjligheten att ordna finansiering är helt olika. En myndighet går inte i konkurs, eventuella förluster i verksamheten kan täckas med bidrag från huvudmannen.

Privata företag som agerar på samma marknad befinner sig därför i underläge. På sikt drabbar det både konsumenter och det lokala näringslivet genom att förutsättningarna för att bygga upp livskraftiga företag på lokal grund slås undan.

Även om det har tagit alldeles för lång tid att få hejd på Skelleftebuss´ olagligheter i beställningstrafiken är det bra att det har skett nu.

Men Skelleftebuss har under senare år systematiskt gått in för att slå ut privata bussföretag långt utanför den egna kommungränsen. Faktiskt ända in i den västerbottniska fjällvärlden.

På sin hemmamarknad, tätortstrafiken i Skellefteå, har företaget aldrig varit utsatt för konkurrens. Trafiken har aldrig upphandlats. Skelleftebuss har fått köra år efter år, trots illröda siffror i årsredovisningarna. Det har man löst genom ett fixande och trixande värdigt avancerade skatteflyktingar, inte minst från Kommunstyrelsens sida.

Trots att bolaget har samlat på sig stora förluster genom åren har kommunstyrelsen hävdat att Skelleftebuss inte har fått någon ersättning från kommunen. Det är nämligen så att Skelleftebuss är helägt av Skellefteå Stadshus AB som i sin tur är helägt av Skellefteå kommun. Men i Skellefteå Stadshus AB finns också ett annat bolag, Skellefteå Kraft AB med miljardomsättning och en vinst i fjol på närmare 300 miljoner.

Alltså kan man trixa till det så att Skellefteå Kraft skickar pengar till Skelleftebuss. Elkonsumenterna vill ju så gärna att Skelleftebuss finns kvar…

Hellre än att få sänkta elpriser, kan man förmoda. Och ännu hellre än att miljonerna istället går till social service, äldrevård, dagis eller annat som hör till den kommunala kärnverksamheten.

2010, till exempel, fick Skelleftebuss ett koncernbidrag från moderbolaget på 50 miljoner kronor eftersom man inte av egen kraft klarade både investeringsbehov och drift.

Och investeringsbehovet har varit stort. 2011 var Skelleftebuss en av vinnarna i den stora upphandling av landsbygdstrafik som Länstrafiken i Västerbotten då gjorde. Bland annat erövrade företaget linjetrafik långt inne i Västerbottens inland.

Med kommunala pengar i ryggen slog Skelleftebuss ut ett antal privata bussföretag med lokal förankring. Det gick till och med så långt att (S)-styret i Skellefteå fick hård kritik från tunga socialdemokratiska politiker i andra kommuner i Västerbotten.

–  Man slåss inte på samma villkor om man har Skellefteå Kraft i ryggen, sa Martin Noréhn, kommunalråd i Malå i Norra Västerbotten.

–  Jag är kritisk till att man inte spelar på lika villkor. Sju arbetstillfällen försvinner när Kålaboda Buss & Taxi i Robertsfors tappar trafiken. Det är jättemycket för Robertsfors kommun, tillfogade Patrik Nilsson, kommunalråd i Robertsfors.

Med sin skyddade hemmamarknad som bas och med kommunen/skattebetalarna i ryggen har Skelleftebuss nu den allra största delen av sin verksamhet utanför kommunen. Enligt bolagets senaste årsredovisning utgjorde linjetrafiken utanför Skellefteå centralort i fjol hela 77 procent av bolagets totala produktion.

Samtidigt hävdar företaget nu att trafiken i tätorten, liksom flygbusstrafiken till Skellefteå flygplats och trafiken mellan Skellefteå och Bodö körs på kommersiell grund.

Men det är inget annat än en skattefinansierad kommers, och därmed omöjlig för vanliga företag att ta konkurrera med.

Det finns all anledning för Konkurrensverket att gå vidare i sin granskning av Skelleftebuss. Frågan är om man ids och törs.

U.M.

Taggat som: Konkurrensverket, Länstrafiken i Västerbotten, Skellefteå, Skelleftebuss, Stockholms Tingsrätt