Regeringen måste agera, annars riskerar avtal inom kollektivtrafiken för 34 miljarder kronor årligen att rivas upp. Anledningen är att det officiella arbetskraftsindexet, AKI, är på väg att försvinna. Tidigare var det Statistiska Centralbyrån, SCB, som svarade för AKI. Detta används i sin tur löpande för att reglera ersättningarna i trafikavtalen mellan exempelvis bussföretag och regionala trafikmyndigheter.
Genom att använda AKI kan avtalen hållas neutrala med hänsyn till en kostnadsutveckling som bussföretagen inte kan påverka. Utan ett fungerande index, däremot, måste trafikföretagen i sina avtal ta höjd för stora, oförutsedda kostnadsökningar i kommande avtal, samtidigt som en av förutsättningarna för de avtal som nu gäller rycks undan.
SCB gjorde AKI på uppdrag av Medlingsinstitutet, men det avtalet sas upp för tre år sedan. Istället hänvisade man till ett europeiskt index. Men kollektivtrafikbranschen protesterade och hävdade att det indexet inte alls håller samma klass.
Sedan dess har några privata aktörer och statliga Kammarkollegiet betalat SCB för att ta fram AKI, samtidigt som branschorganisationerna inom kollektivtrafiken, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Kollektivtrafik, Svenska Taxiförbundet och Bussbranschens Riksförbund skrev till regeringen för att få staten att ta ansvar för indexet och begärde Medlingsinstitutet på nytt skulle producera AKI.
Men institutet säger att man inte kan göra något utan att få instruktioner från regeringen.
Därför har branschorganisationerna, som ingår i partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik, nu skrivit till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström för att få fart på det hela.
– Vi anser att det är oacceptabelt att AKI inte är en del av Sveriges officiella Statistik eftersom en stor del av samhällets offentliga åtagande vilar på väl fungerande avtalsrelationer med trafikföretagen, likaså att enskilda branschorganisationer ska betala för en uppgift som också statliga myndigheter har intresse av, skriver organisationerna.
Lämna ett svar