Göteborgs Spårvägars vd Lars-Börje Björfjäll frias även av Göta Hovrätt. Foto: Ulo Maasing.
Vd:n för Göteborgs Spårvägar, Lars-Börje Björfjäll, frias även av Göta Hovrätt som inte anser att han har gjort sig skyldig till brott mot fordonsförordningen. Tidigare har även tingsrätten friat Björfjäll. Åklagaren hävdade att Björfjäll under år 2011 skulle ha tillåtit att bussar med säkerhetsbrister fick gå i trafik, men inte heller den högre domstolen går på åklagarens linje.
Bland bristerna som åklagaren åberopade fanns defekta klämskydd i dörrarna och 18 fall av oljeläckage i motorerna.
Hovrätten delar helt tingsrättens tidigare bedömningar och skriver bland annat i sin dom som avkunnades på onsdagsförmiddagen:
– Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att det inte är visat att eventuella brister beror på sådan otillräcklighet i Lars-Börje Björfjälls ledning av GS Buss att han kan hållas straffrättsligt ansvarig för dem. För hovrätten är det oklart vilka ytterligare åtgärder som skäligen kunnat krävas. De rutiner och uppföljningsmekanismer som tilllämpats framstår för hovrätten som tillräckliga.
Vidare skriver hovrätten i sina domskäl att ”det inte kan uteslutas att oljeläckage kan ha uppstått under färd efter det att dygnskontroll skett. En annan sak är att enskilda personer kan ha begått misstag och fel. Antalet bussar med påstådda brister är emellertid inte så många att det därav kan dras slutsatsen att det funnits systematiska brister i kontrollen eller uppföljningen av säkerhetsarbetet hos GS Buss.”
Artiklar(RSS)
Ibland är det viktigt att få rätt!
Den 12 februari kom hovrättens domslut i den av åklagaren överklagade domen från tingsrätten angående att jag begått brott mot fordonsförordningen. Hovrätten fastställde tingsrättens friande dom. Givetvis jätteskönt och befriande för mig, men också viktigt för hela bussbranschen.
Jag (GS) har i tingsrätten visat vårt systematiska arbete kring trafiksäkerhetsfrågor, en dieselmotors naturliga funktion som bland annat innebär oljedimma i motorrummet, att oljan i sig inte är brandfarlig, att man bara genom att titta i motorrummet inte kan avgöra om det föreligger en läcka etc. Vi har också visat på avvikelser i polisens sätt att kontrollera dörrarnas klämfunktion kontra hur klämskyddet är konstruerat mm. Allt som allt bevis som innebär att det omöjligtvis kan anses att jag varit oaktsam (vilket var åtalspunkten) som ansvarig. Och det har såväl tingsrätten som hovrätten verifierat.
För bussbranschen har domen också stor betydelse. Polisen måste nu modifiera sitt arbetssätt så att bedömningarna blir professionella och seriösa. Det får inte gå till på ett sätt som en kollega till mig berättade om; polisen utförde en ”flygande” kontroll och konstaterade ”oljeläckage”. Företaget i fråga tog bussen ur trafik direkt för att genomföra en kontroll av det påstådda läckaget. Det visade sig vara vatten, smuts och gummirester varför man kontaktade polisen som rev besiktningsprotokollet. Fullständigt absurt enligt min mening. Och rättsosäkert. Ibland är det viktigt att få rätt!
/Lars-Börje