Nu kämpar städer och områden om regeringens stadsmiljöpengar. Foto: Sveriges Riksbank.
Av de särskilda stadsmiljöpengar på 500 miljoner om året som regeringen har beslutat ska delas ut under åren 2015 – 2018 kommer bara 100 – 300 miljoner att delas ut i år. Istället ska mer pengar delas ut de kommande åren så att man under perioden når de två miljarder som regeringen har beslutat. Det bedömer Trafikverket. Flera satsningar på elbussar och BRT finns bland det som olika kommuner vill ha stöd till. Lund vill ensamt ha nästan en femtedel av den samlade potten för hela landet som bidrag till sin fem kilometer långa tilltänkta spårväg.
Av Ulo Maasing
Det var i sin regeringsdeklaration i höstas som den nya regeringen förklarade att man avsatte totalt två miljarder kronor i stadsmiljöavtal för de fyra åren 2015 – 2018, alltså 500 miljoner om året. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett ramverk för stadsmiljöavtalen och även sköta om att pengarna betalas ut .
Pengarna får inte gå till drift, utan ska gå till investeringar som bidrar till att regeringens stadsmiljömål nås. Det är att all tillväxt i persontransporter i städerna ska ske med kollektivtrafik, gång och cykel.
Ett viktigt syfte med stadsmiljöavtalen är att pengarna ska bidra till innovationer inom kollektivtrafiken.
Kommuner eller områden som får bidrag måste själva finansiera minst 50 procent av satsningarna De förväntas också göra motprestationer. Det kan exempelvis gälla parkeringspolitik, förtätad bebyggelse, göra städerna bättre för gående, cyklister och kollektivtrafik och så vidare.
Spräcker ramarna
Eftersom det har varit ont om tid räknar Trafikverket inte med att staten kan betala ut mer än 100 – 300 miljoner av stadsmiljöpengarna i år. De pengar som inte betalas ut finns kvar till kommande år. Då är förutsättningarna bättre för att få till stånd avtal som både innehåller mer effektiva kollektivtrafikåtgärder och bättre motprestationer från kommuner och områden – både när det gäller konkreta åtgärder och planer på stadsutveckling, menar Trafikverket.
Trots att arbetet hittills har skett under en tuff tidspress har Trafikverket fått in 24 förslag på projekt där kommuner eller områden vill ha del av stadsmiljöpengarna. Skulle alla få vad de har begärt skulle de ekonomiska ramarna spräckas med dunder och brak. Bara för det här året finns det förslag på 587 miljoner. För hela perioden har det redan kommit in förslag på 2,7 miljarder. Och ändå har man bara börjat…
Totalt har det kommit in förslag på 94 åtgärder, men 26 har gallrats bort av Trafikverket eftersom de inte lever upp till kraven för att få stadsmiljömedel.
Umeå är en av tre städer som vill ha medfinansiering för en satsning på eldrivna bussar. Staden är en föregångare när det gäller elbussar. Foto: Ulo Maasing.
Tre satsar på BRT, tre på elbussar
Tre kommuner har satsningar på BRT, Bus Rapid Transit, som den största åtgärd de vill ha stöd till – men pengarna ska inte bara gå till BRT utan också till exempelvis bättre framkomlighet för kollektivtrafiken och bättre bytespunkter.
De tre städer som under perioden 2015 – 2018 vill göra BRT-satsningar är Borås (41 miljoner, varav 37,5 miljoner för fordon), Helsingborg (37,5 miljoner) och Karlstad med 119,5 miljoner (varav 17,5 miljoner för fordon). Helsingborg vill förbereda infrastrukturen för BRT-trafik som beräknas starta 2020, medan Borås räknar med trafikstart några år tidigare. Karlstad bygger ett demostråk under åren 2015 – 2018.
Likaså vill tre kommuner ha stöd för satsningar på elbussar – men även här vill man för pengarna göra också andra satsningar. Det är Umeå, Östersund och Sundsvall.
Umeå söker medfinansiering med 32,5 miljoner för inköp av elbussar i år. Sundsvall söker 25,75 miljoner (varav 22,5 miljoner för fordon) med sikte på elektrifiering av två stadsbusslinjer som ska köras med antingen laddhybridbussar eller helelektriska bussar. Östersund söker 32,2 miljoner för medfinansiering av en elbusslinje (varav 5,75 miljoner i fordonskostnad) med trafikstart nästa år.
Vill ha alla pengar
De verkligt stora önskemålen om pengar kommer från fyra kommuner eller områden som har satsningar på spårtrafik som största åtgärd. Tillsammans vill de ha nästan alla stadsmiljöpengar som finns för de fyra åren, drygt 1,9 av de 2 miljarderna.
Lund vill ha 367 miljoner i stöd till sin spårvägsutbyggnad. Göteborg vill ha 411 miljoner som medfinansiering för nya, längre spårvagnar och förlängning av plattformar. Men i Göteborgs önskemål ingår också BRT i Backa där man vill ha medfinansiering för inköp av ledbussar och dubbelledbussar.
För spårsatsningar i centrala Stockholm söks medfinansiering med drygt 772 miljoner, främst till en utbyggnad av Spårväg City från Djurgårdsbron till Frihamnen samt till ett nytt signalsystem på den röda tunnelbanelinjen. Lite pengar vill man också ha till busstrafiken, närmare bestämt till bättre framkomlighet för stomlinjerna 2 och 3, bättre bytespunkt på Fridhemsplan och ett kortare busskörfält.
Stockholms nordostkommuner Danderyd, Täby, Österåker och Vallentuna vill ha 370 miljoner, huvudsakligen till nya vagnar för Roslagsbanan.
Flera städer vill satsa på bättre framkomlighet för kollektivtrafiken, bland annat genom busskörfält. Foto: Ulo Maasing.
Framkomlighet och tillgänglighet
Kommuner med framkomlighets- eller tillgänglighetsåtgärder för kollektivtrafik som största åtgärd är:
Eskilstuna (vill ha 19,9 miljoner i medfinansiering), Gävle (36,2 miljoner), Halmstad (10 miljoner), Linköping (11,1 miljoner), Nyköping(11 miljoner), Örebro (23,6 miljoner) och Stockholm för åtgärder i ytterstaden (145,3 miljoner).
Åtgärderna i Stockholms ytterstad handlar till stor del om att öka framkomligheten för stombussar. Den största posten, upp till 125 miljoner, gäller två delsträckor som delvis går gemensamt, från Solna centrum via Stockholms innerstad och sedan vidare mot Nacka/Värmdö respektive Norra Sköndal och vidare mot Tyresö/Haninge.
Sex kommuner har satsningar på bytespunkt eller knutpunkt för kollektivtrafiken som störta åtgärd. De är Jönköping (3 miljoner), Malmö (30,5 miljoner), Skellefteå (119,4 miljoner), Strängnäs 87 miljoner), Västerås (4,1 miljoner) och Älvsbyn (4 miljoner).
Skellefteås största satsning är ett nytt resecentrum som ansluter både till befintligt centrum och Norrbotniabanans framtida sträckning.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar