Den svenska modellen hotas av sociala krav vid upphandling

Transportföretagens vd Peter Jeppsson. Foto: Paul Quant.

Nyligen gick civilminister Ardalan Shekarabi och Skanskas vd Johan Karlström ut med ett förslag om att införa sociala krav i offentliga upphandlingar. Men att gå längre än de krav som finns i lagstiftningen riskerar att leda till godtycke, skenande kostnader och minskad konkurrens. Därtill är flera av de krav som i diskuterats i debatten juridiskt klart tvivelaktiga.

Företagen tar redan ett stort ansvar genom att följa gällande lagstiftning, betala över 30 procent i arbetsgivaravgifter för varje lönekrona, därtill betalar många ytterliga mellan 4 och 31 procent i avtalade premier till olika pensioner och försäkringar. Viktigast av allt är dock att företagen skapar arbetstillfällen och bidrar till välfärden genom en rik flora av skatter för såväl företag som anställda.

Allvarligast med förslaget är att hela tanken med offentliga upphandlingar förfelas. Idén med offentliga upphandlingar är att genom tydliga kvalitetskrav försäkra sig om det offentliga får ut så mycket som möjligt av varje skattekrona som investeras. Det ska erkännas att så inte alltid blir fallet, men lösningen är inte ytterligare sociala krav, utan bättre utformade upphandlingar.

Genom att komplettera upphandlingarna med sociala krav, eller något annat politiskt krav som just nu är på modet, riskerar att mindre företag att utestängas från upphandlingar, kostnaderna bli högre och kvaliteten sämre. I slutänden förlorar hela samhället.

Ett ytterligare problem med så kallade sociala krav är att de i många fall är ett resultat av fackliga påtryckningar. Efter att ett avtal träffats med arbetsgivarna går facket till politikerna för att ändra fundamentala delar av avtalet.

Detta agerande hotar den svenska modellen som, utöver extensiv lagstiftning, ska hanteras av arbetsmarknadens parter. Just nu ser vi hur fack och politiker på flera håll i landet arbetar för att utöka kraven i upphandlingarna för busstrafiken där resultatet otvetydigt kommer att bli dyrare, sämre och mindre kollektivtrafik. Till gagn för facket möjligen, men knappast skattebetalarna eller miljön.

Slutligen är flera av de krav som diskuteras olagliga. Ett exempel är kraven om personalövertagande, som nu diskuteras i samband med upphandlingar av kollektivtrafik och som civilministern tidigare sagts sig förespråka. Sådana krav strider mot såväl svensk lag som EU-regler.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att ytterligare krav utöver gällande lagstiftning är konkurrensbegränsande, fördyrande och i många fall olaglig.

Ska regeringen minska arbetslösheten och utanförskapet bör istället arbetsmarknadspolitiken skärskådas, inkomst och löneskatter sänkas och villkoren för företagande förbättras. Då finns goda möjligheter att sänka trösklarna till arbetsmarknaden, få fler i jobb och kunna kombinera kvalitet med kostnadseffektivitet i offentliga upphandlingar.

Peter Jeppsson, vd Transportföretagen

Taggat som: Ardalan Shekarabi, Peter Jeppsson, regeringen, Skanska, Transportföretagen, upphandlingar