Bussföretagen sågar ekonomiskt omotiverad spårväg

Eldrivna BRT-bussar är en mycket bättre lösning än en Spårväg Syd i Storstockholm som är samhällsekonomiskt olönsam och kapacitetsmässigt onödig, menar Sveriges Bussföretag. Bilden visar VDL:s BRT-designade fullelektriska ledbuss som premiärvisades i somras under UITP:s världskongress. I veckan började leveranserna till lokaltrafiken i Köln. Foto: Ulo Maasing.

Branschorganisationen Sveriges Bussföretag sågar planerna på Spårväg Syd i Storstockholm. Man skriver till Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting att SL själv har konstaterat att spårvägen inte är motiverad vare sig samhällsekonomiskt eller av kapacitetsskäl. Satsa istället på BRT, skriver Sveriges Bussföretag.

I sitt yttrande skriver bussföretagen att redan i SL:s förstudie om Spårväg Syd konstaterades ”att en investering i spårväg inte är motiverat från ett samhällsekonomiskt och kapacitetsmässigt perspektiv”.

Därför föreslog SL en förbättrad busstrafik och en ”utveckling mot BRT-trafik längs stråk med särskilt stort resande”.

Man pekar på att det under året har presenterats flera förslag om BRT-satsningar i Stockholmsområdet. Dessa två förslag, skriver bussföretagen, kan jämföras med Spårväg Syd, dvs. en begränsad spårväg på 18 kilometer, till en kostnad som är dubbelt så stor som tre föreslagna BRT-linjer på totalt 55 kilometer.

Bussföretagen konstaterar också att argumenten för spårvägen har ändrats. ”De handlar inte längre om att spårväg har större kapacitet och att stålhjul har en ”strukturerande” effekt. Nu hävdasistället att spårvägen har sociala konsekvenser som övrig kollektivtrafik saknar.”

Ur den sociala konsekvensbeskrivningen av planerna för Spårväg Syd. Snömos eller tunga fakta? Och går inte effekterna att nå med BRT?

I den nyligen utkomna samrådshandlingen ”Social konsekvensbeskrivning” hävdas, konstaterar bussföretagen, att spårväg, i jämförelse med exempelvis en BRT-lösning, skapar social sammanhållning, ökat socialt kapital, ökad delaktighet och engagemang i samhället, jämställdhet och jämlikhet samt mer trygghet.

– På vilket sätt en spårvägslösning kan ge sådana mirakulösa socialpolitiska konsekvenser jämfört med andra kollektivtrafik alternativ är emellertid en gåta, skriver Sveriges Bussföretag och fortsätter:

– På vilket sätt en kostsam och samhällsekonomisk olönsam investering i spårväg kan minska inkomstklyftor och segregation jämfört med en BRT-satsning  är ett fullständigt obegripligt påstående.

Även om man inte använder uttrycket sågar i praktiken bussföretagen den sociala konsekvensbeskrivningen vid fotknölarna eftersom man anser den vara föga bättre än snömos.

– Den sociala konsekvensutredningen hävdar att ”Spårväg syds hållplatser utgör lokala mötesplatser och bidrar till fler rörelser lokalt och därmed ökad social övervakning.” Men är det verkligen kollektivtrafiken, trafikföretagen och SL:s uppgift att öka den sociala övervakningen?

Bussföretagen framhåller också att miljökonsekvensbeskrivningen för spårvägsprojektet utgår från fel förutsättningar när man skriver att BRT-bussarna troligen ”utrustas med gasdrivna motorer om cirka 320 hk (hästkrafter) av motortyp Euro6-klass”.

– Med tanke på  den snabba elektrifieringen av busstrafiken är det snarare troligare att bussarna blir helt eldrivna. Det gör dem tystare än spårväg och får positiva konsekvenser för luftkvalitet och dagvatten Dessutom kan elbussarna köras som tåg.

Taggat som: BRT, i Stockholms läns landsting, Spårväg Syd, Sveriges Bussföretag, trafikförvaltningen