Bård Norheim, Urbanet Analyse. Foto: Ulo Maasing.
Tidsdifferentierade taxor i kollektivtrafiken kan ge både fler resenärer och minskat behov av ekonomiskt stöd. Det konstaterar två forskare vid konsultföretaget Urbanet Analyse i en analys som man har gjort på uppdrag av det norska Samferdseldepartementet, det vill säga kommunikationsdepartementet. De båda presenterar sina slutsatser i en artikel i den norska facktidningen Samferdsel som ges ut av Transportökonomisk Institutt (TÖI) i Oslo.
Bakgrunden är det mål som den norska regeringen har satt upp om en nolltillväxt i biltrafiken och att allt ökat resande ska ske med kollektivtrafik, cykel och gång.
De båda forskarna vid Urbanet Analyse, Bård Norheim och Mari Betaanzo, konstaterar att målet innebär att efterfrågan på kollektivtrafik kommer att öka i rusningstid. Därmed ökar också behovet av ekonomiskt stöd till trafiken. Rusningstiden är nämligen dimensionerande när det gäller vilka resurser som måste satsas på kollektivtrafiken. Varje ny resenär i rusningstid kostar mycket mer än nya resenärer under andra tider.
Men analysen från Urbanet Analyse visar att tidsdifferentierade taxor kan ge såväl fler resenärer som ett minskat behov av ekonomiskt tillskott. Det handlar om att effektivisera prissättningen i kollektivtrafiken genom att ta hänsyn till resenärernas priskänslighet och hur mycket de belastar kollektivtrafiksystemet.
De som reser i rusningstid är de minst priskänsliga resenärerna, samtidigt som kostnaderna för den dimensionerande trafiken i högtrafik är nästan dubbelt så höga som kostnaderna för trafiken utanför rusningstid.
Satsar man då på tidsdifferentierade taxor sprids trafiken jämnare över dygnet. Samtidigt frigörs kapacitet som kan användas till att fånga upp en framtida resandeökning.
Det handlar dock inte om att ”straffa” de som reser i rusningstid idag. Ingen ska drabbas av höjda taxor. Istället ska människor stimuleras att åka utanför den verkliga rusningstiden genom att det är billigare att resa med kollektivtrafiken då.
Därmed spar man mycket pengar för kollektivtrafiken.
Forskarna har räknat ut att kostnaden för varje ny kollektivresa i Oslo minskas från 17 till 13 norska kronor med tidsdifferentierad taxa. I Bergen sjunker kostnaden för varje ny resa från 24 till 14 kronor. Enbart i de båda städerna minskar därmed driftskostnaderna med 700 miljoner kronor om året genom tidsdifferentierade taxor. Och inga resenärer har fått dyrare biljettpriser.
Artiklar(RSS)
Tja, det här har ju prövats både här och där utan att ge några större effekter. Vet inte hur man har gjort undersökningen här, men när en forskare i Linköping undersökte detta skickade han ut enkäter och frågade om resenärerna skulle åka andra tider om det var (gratis/lägre pris). Tyvärr är ju ett sådant svar inte relevant för hur resenärer sedan beter sig i realiteten och därför ganska intetsägande.
Forskningen visar nog snarare att de som åker under maxtimmen behöver åka då av olika skäl. Därför är man beredd att stå ut med att det är mer trängsel och sämre möjlighet till sittplats, samt att resan tar längre tid. Ganska svårt att få ihop det s.k. ”livspusslet” annars. Däremot om man gör det avsevärt dyrare att åka under säg max 30-minuter skulle det säkert ge effekt – men ett sådant förslag ser jag inte som politiskt möjligt. I många sammanhang är ju också skolstarterna det som dimensionerar trafiken och där har det ju knappast någon effekt. Då är det ju bättre att flytta skolstarten om man vill sprida ut rusningstrafiken.
Det enda tillfället då det troligen kan ge något större resultat av lågpristaxa är när eftermiddagsrusningen är dimensionerande. Dock är ju så sällan fallet.
Många köpsvaga grupper såsom pensionärer åker ju oftast ändå utanför högtrafik. Inte minst för att man värdesätter sittplats högre och också i regel har sina aktiviteter förlagda under mellantrafiken.