Den vätgasdrivna BRT-linjen ska trafikeras med Van Hool Exqui.City i 18-metersversion, i grunden samma bussmodell som används för MalmöExpressen. Bussen på bilden är dock en helt elektrisk version för Hamburg. Foto: Van Hool.
Världens första helt vätgasdrivna BRT-linje ska börja trafikeras om två år i staden Pau i sydvästra Frankrike. Bussarna ska levereras av belgiska Van Hool som också är väl etablerad i Sverige, både med turistbussar och bussar för kollektivtrafik, exempelvis MalmöExpressen i Malmö och dubbeldäckare för regiontrafik på flera håll i landet. BRT-linjen i Pau blir först i världen med vätgasdrivna, 18-meters ledbussar i BRT-utförande (BRT = Bus Rapid Transit, superbussar).
Trafiken på linjen, som ska gå mellan järnvägsstationen och sjukhuset i Pau, ska starta i september 2019. Linjen blir inte bara världens första vätgasdrivna BRT-linje utan också den första reguljärt trafikerade linjen med bränslecellsbussar i Frankrike.
Åtta bussar som drivs med vätgas från förnybara källor ska trafikera linjen som blir basen för ett nytt linjenät i staden. Detta är i sin tur en del av ett stadsutvecklingsprojekt som bland annat syftar till att förnya staden och dess allmänna ytor på ett hållbart sätt.
Bussarna från Van Hool blir i grunden av samma modell som trafikerar MalmöExpressen och en rad andra BRT-linjer eller högklassiga busslinjer i ett antal städer i Europa, det vill säga Van Hool Exqui.City. Men det finns skillnader. I exempelvis Malmö används dubbelledade 24-metersbussar biogashybrider. Exqui.City har levererats i omkring 200 exemplar till tretton länder i Europa samt Martinique med flera olika drivtekniker. Men Pau blir helt unik med sina 18-meters enkelledade och helt vätgasdrivna bussar.
Skiss över den kommande depån och tankanläggningen för de bränslecellsdrivna BRT-bussarna i Pau. vätgasen proiduceras helt fossilfritt och lokalt vid depån. Bild: ITM Power.
Bussarna för Pau kommer att vara elhybridbussar. Den energi som behövs för att köra bussen lagras ombord som komprimerad vätgas. Ett dotterbolag till det franska energiföretaget Engie svarar för bygge och drift av tankstationen för bussarna. Vätgasen produceras på plats med grön, lokalt producerad el. Hela energikedjan för bussarna ska vara fossilfri.
Den el som bussarna drivs med produceras ombord i realtid som elektrolys i bränsleceller som använder vätgas och syre. Litiumbatterierna och elmotorerna tillför ytterligare kraft om och när spdan behövs. Bromsenergin återvinns. De enda utsläppen är vattenånga. Inga växthusgaser eller partiklar släpps ut.
Enligt busstillverkaren Van Hool är bussarna för Pau den första gång som bränslecellsteknologin har integrerats som energikälla i en BRT-buss. Bussarna för Pau blir 18,62 meter långa, får en kapacitet på 125 passagerare och en räckvidd på 300 350 kilometer på en tankning. Själva tankningen uppges ta cirka tio minuter. Det gör enligt Van Hool att bussarna för operatören får en hög grad av flexibilitet och produktivitet. Dyrbar förartid kommer inte att användas till tankning eller laddning när bussen ska rulla i trafik.
Van Hool har redan skaffat sig en avsevärd erfarenhet av bränsclecellsbussar som drivs med vätgas. Man har levererat ett 50-tal bussar som är i trafik i ett antal städer, både i Europa (32 bussar) och i Nordamerika (21 bussar). Den nya, 18-meters bränslecellsbussen utvecklas nu på den elplattform som Van Hool redan har.
– Det här är en milsten när det gäller modern, ekologisk kollektivtrafik, säger Van Hools vd Filip Van Hool.
Förutom att trafikeras med emissionsfria bussar kommer bussarna att erbjuda en rad fördelar för resenärerna: hög reshastighet genom att bussarna iu huvudsak slipper konkurrera med annan trafik om utrymmet i gatan, hög turtäthet, komfortnivå och bra informationssystem.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar