Förlorare. Uber och liknande tjänster gör att trängseln på gatorna ökar, miljön påverkas negativt och att busstrafiken (som här i New York) tappar resenärer. Foto: Ulo Maasing.
Uber och liknande lösningar som exempelvis den amerikanska Uberkonkurrenten Lyft leder till att trängseln på gatorna ökar liksom de avstånd som människor reser. Resandet med kollektivtrafiken minskar samtidigt. Det visar en omfattande undersökning i sju storstäder i USA. Att delad mobilitet av det slag som de här företagen representerar skulle vara en fördel för städerna är långt ifrån självklart, snarare tvärtom.
Resultatet av undersökningen presenterades på onsdagen av forskare vid Davis Institute oif Transportation vid University of California. Och slutsatserna är tydliga: tjänster som Uber och Lyft ökar antalet bilresor i städer och förorter, i många fall på kollektivtrafikens bekostnad. Främst är det yngre storstadsbor som utnyttjar tjänsterna.
Forskarna har undersökt hur 4 000 användare av Uber, Lyft och liknande tjänster (kallade ride-hailing services) har ändrat sina resvanor mellan 2014 och 2016.
De storstadsområden man har sett på är Boston, Chicago, Los Angeles, New York, San Francisco Bay Area, Seattle och Washington DC. Man har undersökt beteendet hos såväl förortsbor som de som bor inne i själva städerna.
I rapporten skriver de båda forskarna Regina Clewlow och Gouri Shankar Mishra att 21 procent av de vuxna har 21 procent personligen utnyttjat ride-hailing, det vill säga installerat en app och använt den. I åldersgruppen 18 – 29 år är det 36 procent som har gjort med medan bara fyra procent av dem som är 65 eller äldre har gjort det. Omkring en fjärdedel av anv ändarna utnyttjar tjänsten ofta, dvs dagligen eller varje vecka.
Skillnaden mellan förortsbor och innerstadsbor är stor. Av förortsborna i undersökningen använde endast sju procent tjänster som Uber med flera. I innerstäderna är siffran 29 procent. den slutsats som forskarna drar är att det finns en stor tillväxtpotential för tjänsterna i förorterna.
Högutbildade, välbärgade personer har anammat ride-hailing dubbelt så snabbt som personer med lägre utbildning och inkomster. Och tjänsterna har inte lett till att människor gör sig av med sina utrymmeskrävande privatbilar och minskar hur långt man reser varje dag. Tvärtom. Istället har människor övergett sitt medlemskap i olika typer av bilpooler. Bland dem som inte reser med den vanliga kollektivtrafiken har heller inte bilägandet minskat.
Däremot minskar de som använder sig av ride-hailing sitt kollektivresande: sex procent färre bussresor och tre procent färre spårvägsresor. Man minskade också cyklandet med två procent medan gåendet ökade med nio procent.
Det kanske viktigaste resultatet i undersökningen är att tjänsterna ökar antalet resor kraftigt. Beroende på i vilken stad man har mätt skulle mellan 49 och 61 procent av resorna inte har gjorts alls, eller också skulle de ha gjorts med kollektivtrafik, cykel eller till fots utan tjänster som Uber eller Lyft.
Om man sedan lägger till alla de tomkörningar som Uber, Lyft och andra liknande tjänster gör är forskarnas slutsats att tjänsterna kraftigt ökar antalet fordonskilometer i städerna – och därmed trängsel och miljöpåverkan.
– De här tjänsterna bidrar till ett skifte från mer hållbara transportsätt till fordon med få resenärer i storstäderna, kommenterar huvudförfattaren till rapporten, Regina Clewlow.
New York Times skildrade tidigare i år utvecklingen i New York som är Ubers största marknad i USA:
– Vanliga taxiresor minskar kraftigt, medan användningen av Uber och liknande tjänster har rusat i höjden. I juni 2015 gjordes omkring fem miljoner sådana resor. I oktober samma år var det sexton miljoner resor. Priset på vanliga taxilicenser har störtdykt, många förare har övergett taxi till förmån för ride-hailingföretag och taxibilarna står sysslolösa i garage. Och trots att befolkningen och sysselsättningen ökar minskade resorna med tunnelbanan.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar