Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Onödigt med fler elbussförsök – men stor omställning dröjer

2015 inleddes försöket med laddhybridbussar på linje 73 i Stockholm och lite senare elbusstrafiken på linje 55 i Göteborg. ”Nu behövs inga fler försök”, menar experter från såväl Stockholms läns landsting som Västra Götalandsregionen. Foto: Ulo Maasing.

Det behövs inga fler försök med elbussar. Det konstaterade experter från såväl Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (det vill säga SL) och Västra Götalandsregionen på Transportforum i Linköping förra veckan. Nu handlar det istället om en förnuftig övergång till eldrift. Investeringar i biogasanläggningar får inte bara slösas bort. Och eldrift ställer nya krav på trafikplanering och organisation än dagens busstrafik – annars kommer elektrifieringen att bli dyr.

Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting genomför just nu en stor analys när det gäller elbussar i SL-trafiken. Syftet är att föreslå huvudalternativ för elektrifieringen och presentera ekonomiska kalkyler, både när det gäller investeringar och drift av elbussystem. Fokus i arbetet ligger på trafiken i Stockholms innerstad.

Johan Böhlin, trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting: ”Det gäller att ha en förnuftig övergång.” Foto: Ulo Maasing.

– En elektrifiering skulle göra att vi når många miljömål, även om all SL:s busstrafik idag är fossilfri, bortsett från två mindre bussar som kör i skärgården. Elbussar skulle hjälpa oss att nå våra mål om energieffektivisering, men också minska påverkan på miljö och hälsa genom minskade emissioner och mindre buller, konstaterade Johan Böhlin från trafikförvaltningen där han arbetar med elbussanalysen.

– Utrymme för större förändringar finns bara i samband med trafikupphandlingar. För innerstadsbussarna i Stockholm går det nuvarande avtalet ut 2022, eller 2026 om SL utnyttjar den option på förlängning som finns i avtalet, konstaterade Astrid Buhre från konsultföretaget Trivector som arbetar med analysen åt SL.

Inte fler bussar
Det innebär i praktiken att en större omställning till elbussar i Storstockholm kan dröja. En av de utmaningar man står inför är att elektrifieringen inte ska göra att det krävs fler bussar än idag för att klara trafiken. I den analys som nu görs ser man på lösningar med depåladdning eftersom försöken med laddhybrider i Stockholm har visat att det är dyrt och komplicerat med infrastrukturen för snabbladdning längs linjen.

– Vi tror att fem av ”rödbusslinjerna” i Stockholms innerstad skulle kunna köras med elbussar med depåladdning utan behov av fler fordon, förklarade Astrid Buhre.

”Rödbussinjerna” är de busslinjer i Stockholm som inte ingår i stomlinjenätet.

– Däremot är inte elnätet något problem. Att klara en elektrifiering av busstrafiken är både ekonomiskt och tekniskt hanterbart, kommenterade Erik Sjaunja från Trivector som också arbetar med elbussanalysen i Storstockholm.

– Själva affären är svår att hantera. Det kan vara gnska enkelt med vanliga batteribussar, men är komplicerad om man ska bygga infrastruktur ute på stan.

Biogas för regiontrafik, el i stad
De stora investeringar som SL har gjort i biogasanläggningar komplicerar också en övergång till elbussar.

– Det gäller att ha en förnuftig övergång. Det är mycket avskrivningstid kvar på anläggningarna och det vill vi inte kasta bort. Vi tror att biogasen kommer att leva kvar länge när det gäller klass-2-bussar, alltså bussar i regionaltrafik, sa Johan Böhlin från trafikförvaltningen.

Leif Magnusson, Västra Götalandsregionen: ”Biogasanvändningen kommer att flyttas från stads- till regiontrafik.” Foto: Ulo Maasing.

Leif Magnusson, som arbetar på Västra Götalandsregionen med regionutveckling när det gäller kollektivtrafik och miljö var inne på samma linje.

– Biogasanvändningen kommer att flyttas från stads- till regiontrafik. I stadstrafik kommer el att vara förstahandslösningen och biogas andrahandsalternativet. I regiontrafik kommer biogasen i första hand och flytande biobränsle i andra hand.

Samtidigt betonar Leif Magnusson att inga beslut i den här riktningen ännu är fattade, men att man kommner att föreslå en sådan inriktning för politikerna.

”Jag vill åka elbuss”
Även Leif Magnusson framhöll att det inte finns något behov av fler tester med elbussar.

– Erfarenheterna från ElectdriCity, där linje 55 i Göteborg är en del, är väldigt positiva. Trafiken har fungerat jättebra med hög tillförlitlighet, nöjda passagerare och nöjda förare. Och vi måste blicka framåt. Elbussar kommer i framtiden att vara ett krav från våra resenärer om de ska välja att åka kollektivt, sa Leif Magnusson och tog exempel från sin treårige sonson Oscar som redan har ställt kravet: ”Jag vill också åka elbuss”.

Linje 55 i Göteborg ingår i ElectriCityprojektet. ”Har fungerat jättebra”, säger Leif Magnusson. Foto: Ulo Maasing.

Peter Lindgren från Trafikkontoret i Göteborg bekräftade att ElectriCitylinje 55 har fungerat mycket bra.

– Några viktiga slutsatser är att elbussar ger stora, positiva hälsoeffekter både för omgivningen och för förarna. Framförallt alstrar de mycket mindre lågfrekvent buller, konstaterade han.

Bilden bekräftades av Krister Larsson, forskare vid RISE, Research Institute of Sweden:

– Elbussar är betydligt tystare än andra bussar vid lägre hastigheter, likaså vid acceleration. Men även vid högre hastigheter då däckljuden blir påtagliga är elbussarna tystare när det gäller lågfrekvent buller.

– Hälsoeffekterna av buller är påtagliga. Bullret orsakar hjärt- och kärlsjukdomaar, högt blodtryck och så vidare. Men vi kan också se andra effekter av buller. Huspriserna är för fastigheter som är bullerstörda, konstaterade Krister Larsson.

Inte bara att byta
Men trots elbussens många fördelar i stadstrafik är det inte bara att ersätta de bussar som idag rullar på linjerna. Om man nu ens ska elektrifiera enskilda linjer utan frigöra sig från linjetänkandet och istället arbeta med trafikområden, stadsdelar eller andra områden där man blandar el och äldre bussar.

– Om vi ska elektrifiera trafiken som den ser ut idag kan det bli dyrt, kräva fler bussar och fler förare, även om det finns linjer där det skulle gå, varnade Leif Magnusson.

– Vi behöver förändra trafikplaneringen med mera och anpassa den till eldriven trafik. Då kan det bli bra. Men det håller inte med business as usual.

– Och allt behöver inte styras uppifrån. Trafikföretagen, operatörerna, bör ha en viss frihet att välja laddteknik.

Leif Magnusson konstaterade också att det kan bli kostsamt att gå över till elbussar inom befintliga trafikavtal. Fönster där ett mer storskaligt teknikskifte kan ske öppnar sig i samband med trafikupphandlingar.

– Fram till år 2020 kommer Västtrafik därför att satsa på cirka 20 elbussar. Men under åren 2020 – 2023 finns fönster för mer omfattande satsningar. Då är det trafikstart för cirka 600 – 700 bussar i Göteborg, Mölndal och Partille. Vi arbetar för en hög elektrifieringsgrad till år 2025. Det kan alltså bli fråga om några års infasning, även om vi hoppas på en kontinuerlig ökning till dess.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , ,

1 kommentar »

  1. Trevligt att man åtminstone insett att det inte längre är att betrakta som ‘experimentellt’.

    Det har det inte varit på många år även om Volvo fortfarande verkar tro det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2018 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)