2013 infördes nolltaxa på bussar och spårvagnar i Tallinn för personer som är skrivna i staden. Resandet har inte ökat trots befolkningsökning, men kostnaderna har gått upp och ökningen av antalet bilar har varit större än befolkningsökningen. Foto: Ulo Maasing.
Den internationellt uppmärksammade storsatsningen på nolltaxa i Estlands huvudstad Tallinn har inte gett fler resenärer på bussar och spårvagnar. Däremot har bilarna blivit många fler sedan nolltaxan infördes 2013. Resultatet av fem år med fria resor med kollektivtrafiken i Tallinn redovisades på ett av seminarierna på Persontrafikmässan i Stockholm.
– I praktiken har kollektivresandet minskat relativt sett sedan nolltaxan infördes 2013. Detta eftersom kollektivresandet är oförändrat, samtidigt som befolkningen har ökat. Och bilarna har blivit många fler.
Det redovisade Kirki Williamson från det statliga estniska vägverket som är den myndighet som har ansvaret för statligt subventionerad kollektivtrafik i Estland.
Sedan 2013 har antalet invånare i Tallinn ökat med 20 500 och antalet bilar i staden med cirka 29 000. Samtidigt har driftskostnaderna för kollektivtrafiken i den estniska huvudstaden ökat med 11,7 miljoner €/år, dvs omkring 121 miljoner SEK per år. Men antalet resor med kollektivtrafiken är oförändrat.
Andra betalar
Fem år med nolltaxa i Tallinn har inte gett ett ökat kollektyivresande. Däremot har antalet bilar i staden ökat snabbare än befolkningen. Foto: Ulo Maasing.
Ändå är staden Tallinn ekonomiskt en vinnare på nolltaxan – men priset har fått betalas av andra estländare som får stå för notan för de fria resorna i Tallinn – resor som de själva inte kan komma i åtnjutande av när de besöker huvudstaden.
De fria resorna i Tallinn gäller endast personer som är skrivna i Tallinn. De tilldelas ett särskilt kollektivtrafikkort. Men personer som inte är skrivna i staden måste betala för sina resor, vare sig de kommer från andra regioner i Estland eller från utlandet.
Kravet på att vara skriven i Tallinn för att få utnyttja nolltaxan har gjort att i runda tal 10 000 personer som tidigare inte var skrivna i huvudstaden har mantalsskrivit sig där. Det har ökat skatteunderlaget och underlaget för servicenäringarna utan att stadens kostnader för kollektivtrafiken ökat.
Det är nämligen staten som står för subventionerna som följaktligen samtliga estländare får vara med och betala. Men dessutom har grannkommuner till Tallinn tappat skattekraft och skatteintäkter när invånare där har stimulerats att skriva sig i huvudstaden istället. I några fall har tappet varit kännbart.
Fria regionbussresor
Sedan i somras kan de fjorton estniska länen välja mellan att införa nolltaxa eller att fortsätta att ta betalt för regionala bussresor inom respektive län. Fyra län har behållit avgifterna, de övriga har infört nolltaxa. Men i samtliga län har bussresandet ökat under det tredje kvartalet i år, jämfört med samma period förra året.
– Det är tidigt att ännu dra några långtgående slutsatser av utvecklingen, eftersom vi bara har siffror för tre månader. Vi behöver följa utvecklingen under en längre tid. Den mycket vackra sommaren har till exempel drivit upp resandet på de regionala linjerna genom att många har tagit bussen till badstränderna, kommenterar Kirki Williamson.
Positiva faktorer som hon redovisar för dt tredje kvartalet är att det har gjorts drygt en miljon fler resor med de regionala busslinjerna, jämfört med tredje kvartalet förra året. Samtidigt har fem procent av bilägarna valt bussen. En tredje, oväntad, effekt har varit att fifflande bussförare har kunnat avslöjas – förare som tidigare stoppade en del av biljettintäkterna i egen ficka.
Men det finns också en rad klara, negativa effekter sv nolltaxan på regionala busslinjer i större delen av Estland. Bland annat har tågen förlorat resenärer. Antalet tågresor har gått ner med två procent och på vissa stationer i södra Estland har antalet påstigande minskat med så mycket som 30 procent.
Två kommersiella busslinjer med 33 dagliga turer i Harjumaa (det län som omger Tallinn) har lagts ner. I en del län har servicenivån, alltså antalet turer, minskat och den statliga vägmyndigheten har dragits inför domstol av ett bolag som anser att myndigheterna har överskridit sina befogenheter.
Vandalisering
I Örebro infördes den 1 mars nolltaxa på stadsbussarna på kvällstid. På en månad fördubblades antalet resenärer på kvällarna – men det var en fördubbling som hade ett högt pris. Vecka för vecka ökade problemen ombord på bussarna.
En helg en månad efter införandet av nolltaxan vandaliserades ett tiotal bussar. Bakom skadegörelsen stod främst stora grupper av fulla ungdomar. De tog loss säten, klottrade och rispade på säten och fönster, kissade och spillde mat och öl i bussarna, öppnade bussdörrar under färd och så vidare.under en enda helg var skadegörelsen mer omfattande än tidigare under ett helt år.
Försöket avbröts i förtid.
– Vi har inte kartlagt omfattningen av skadegörelse eller fylleri på bussarna eftersom det inte har getts i uppdrag till oss. Därför har vi inga siffror att redovisa, säger Kirki Williamson.
Däremot har bussmagasinet.se från andra källor i estnisk bussnäring fått information om klart ökande problem med ordning och skadegörelse på bussarna. En busslinje som gick till en populär badplats hade stora bekymmer med fylleri. På vägen till badet var resenärerna skötsamma, men väl där dracks det stora mängder alkohol och fylleriet på returresan var betydande.
Från flera håll har också framförts en allvarlig oro inför vintern då bussarna riskerar att bli värmestugor för hemlösa som åker fram och åter hela dagarna.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar