Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Dåligt med bältesanvändning i regional busstrafik – många faktorer hindrar

En ny studie har identifierat en rad faktorer som bidrar till minskad bältsanvändning i bussar. Foto: Volvo Bussar.

Bara tre av tio bussresenärer i den regionala linjetrafiken använder säkerhetsbälte. Det konstateras i en ny undersökning av bältesanvändning i bussar. Den visar också att de som upphandlar kollektivtrafiken mycket sällan mäter hur stor bältesanvändningen är. Studien har identifierat hela 60 faktorer som hindrar bältesanvändningen i bussarna och presenterar en rad rekommendationer för att öka bältesanvändningen. Undersökningen, Bältesanvändning i buss – nationella och regionala perspektiv, kommer att presenteras vid ett seminarium i Stockholm den 10 december.

Studien har genomförts av två konsultföretag.

Studien har granskat bältesanvändningen i den regionala linjetrafiken med buss i fyra län och regioner. De är Region Blekinge, Västra Götalandsregionen, Region Jämtland Härjedalen och Stockholms län.

Några av de viktigaste slutsatserna från undersökningen är att man genomgående välkomnar en övergång från trepunktsbälten till tvåpunktsbälten. Samtidigt ökar intresset för mätningar av bältesanvändningen.

I samtliga fyra regioner försvåras bältesanvändningen av olika slags fel och brister på bältena. Vanliga fel på bältena är att de är tröga att rulla ut. Ett annat problem är undanstoppade bälten.

Passagerare som står är ett problem i de båda undersökta storstadsområdena, det vill säga Västra Götalandsregionen och Stockholms län. Även förare kan vara dåliga på att använda bälte. I stadstrafiken i Stockholm och Göteborg är förarnas användning av bälte lägre än 50 procent, konstaterar underökningen.

Undersökningen har också identifierat hela 60 faktorer som hindrar bältesanvändningen. Vid kortare resor använder bussresenärer sällan bälte. Att äldre och funktionshindrade personer, liksom långa och stora personer, har svårigheter att använda bälte visar enligt studien att gällande branschstandarder, bland annat när det gäller bältenas längd, kan behöva ändras.

En del av de hinder som studien har identifierat gäller resenärernas komfort. Man konstaterar att användning av bältet kan göra att resenärerna upplever att de kommer för nära varandra och förlorar sin intimitetszon. Ett möjligt sätt att angripa detta problem på skulle kunna vara att närma sig den standard som finns i turistbussar.

Studien presenterar också en rad rekommendationer:

• Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) behöver förtydliga sina trafiksäkerhetsambitioner i de målformuleringar och direktiv som fastställs för de enheter som upphandlar den regionala busstrafiken.

• Krav på bältesmätningar bör skrivas in i upphandlingsavtal. Resenärsundersökningar kan användas för att ta reda på hur resenärernas bältesvanor ser ut och hur de ser på bältenas funktionalitet och användar-vänlighet.

• Särskilda åtgärder bör vidtas för att säkerställa att bältet används av resenärer som reser med dubbeldäckare.

• Trafikföretagen behöver se över sina riktlinjer och rutiner för kontroller av bältenas funktion. Ett lättillgängligt system för felanmälan vid funktionsfel på bälten behöver utvecklas. Numrering av säten kan underlätta identifieringen av fel.

• Bältesförlängare bör vara tillgängliga i alla bussar.

• Turist- och beställningstrafik: Innan uppdrag utförs är det viktigt att säkerställa att beställande part har grundläggande kännedom om möjliga trafiksäkerhetskrav som kan ställas. Innan ett uppdrag utförs är det lämpligt att det ansvariga bussföretaget använder en checklista som grund för en säkerhetsanalys. Om möjligt kan en säkerhetsfilm visas innan bussen startar.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)