Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Marknaden lyfts ur den svarta lådan – smörgåsbord vid upphandlingar

Upphandlare väljer och vrakar som ur ett bättre smörgåsbord ur branschens modellavtal, skriver artikelförfattaren. Bild: Jordan Klein/Wikimedia Commons-

Modellavtalen i svensk kollektivtrafik används inte alls så brett att man skulle kunna klassa dem som standard. Upphandlare av kollektivtrafik väljer och vrakar istället ur modellavtalen som ett bättre smörgåsbord. Det skriver Stig Westerdahl i den här artikeln. Han är docent i företagsekonomi vid K2, Nationellt centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik i Lund. Forskare där slår nu ett slag för ett alternativt sätt att studera hur marknaderna för kollektiva buss- och tågtransporter fungerar i Sverige.

Kollektivtrafik i Sverige har alltmer kommit att betraktas som en marknad, inte minst genom den nya lagstiftningen 2012. Den bild som presenteras visar att det finns säljare som erbjuder tåg- och busstransporter och köpare som inhandlar tjänsterna. Genom offentlig upphandling nås ett jämviktspris och lärobokens idé om hur en marknad ser ut verkar stämma.

I ett forskningsprojekt inom K2 ifrågasätts nu en del av dessa ”sanningar” utifrån ett alternativt sätt att betrakta marknader. Svårigheterna att få in anbud och den koncentration som sker till ett fåtal större internationella aktörer bildar bakgrund till studierna.

Studier av upphandling och kollektivtrafik som marknad utgår oftast från kontrakt och hur deras utformning påverkat den trafik som upphandlats. I vår studie tar vi inte marknaden för given, utan studerar de faktorer som kan påverka kontrakt men inte framgår av själva dokumentens utformning. Det kan handla om vilka relationer som finns mellan köpare och säljare, vilka standarder som kännetecknar marknaden och vilka kunskaper som krävs för att över huvud taget lägga ett anbud på trafiken.

Vi sammanfattar detta med att tala om ”utomkontraktsliga faktorer” och går bortom traditionell nationalekonomi för denna forskning. Detta blir ett sätt att sluta betrakta marknader som en ”svart låda” för att istället försöka förstå hur en marknad skapas.

Nya perspektiv
Med hjälp av ny ekonomisk sociologi och organisationsteori bidrar vi med nya perspektiv på kollektivtrafikens marknad. Ny ekonomisk sociologi intresserar sig för hur man ”gör” eller konstruerar marknader utifrån tanken att marknader inte uppstår självklart utan måste formas på något sätt. Den nya lagen från 2012 och andra politiska beslut är förutsättningen för den svenska kollektivtrafikmarknaden.

Med organisationsteori kan vi förstå de olika sätt att arbete som finns hos trafikoperatörer och regionala myndigheter, det vi kallar praktiker. De här handlingsmönstren kan avse hur upphandlingsdokument arbetas fram, hur parterna räknar på olika alternativ och i vilka former inkomna anbud utvärderas.

Allt detta missas om man bara skärskådar kontrakten när de väl är underskrivna och hela upphandlingen är avklarad. För att forska kring detta är vi exempelvis intresserade av standarder.

Standarder är så vanliga att vi inte tänker på dem; i Sverige har en sorts eluttag medan Englands ser annorlunda ut men båda är exempel på standarder, skriver artikelförfattaren. Foto: Ulo Maasing.

Standarder är så vanliga att vi inte tänker på dem; i Sverige har en sorts eluttag medan Englands ser annorlunda ut men båda är exempel på standarder. I den svenska kollektivtrafiken finns också några standarder vi studerar, ett exempel är de modellavtal som kommit fram genom ett omfattande arbete som parterna deltagit i. Förhoppningen är att avtalen ska underlätta arbetet hos både upphandlande regionala myndigheter och trafikoperatörerna.

Väljer och vrakar
Våra första resultat tyder på att avtalen inte alls används så brett som en standard förutsätter, upphandlare väljer och vrakar ur modellavtalen som på ett bättre smörgåsbord. Ett resultat av samverkansprocesserna mellan parterna som haft större framgång är indexsystemet, som numera accepterats av både regioner och trafikoperatörerna. Indexkonstruktionerna tycks fördela risk på ett lämpligt sätt samtidigt som det finns flexibilitet i hur de tillämpas konkret i upphandlingarna.

Men hur går det att förstå att det ibland är svårt att få in anbud till upphandlingarna och att marknaden domineras av några stora bjässar? Detta studerar vi genom att se vilka hinder det finns för att komma in på en ny marknad. Och då kan ”ny” både vara en region där företagen inte agerat tidigare, att det handlar om ett nytt trafikslag eller att ett bolag aktivt utanför Sverige vill in på den svenska marknaden. Då kan tillträdeshindren se olika ut, för några kan det handla om bristande insikter i det svenska upphandlingssystemet, för andra kan det vara kapitalbrist och andra saknar kännedom om den specifika regionens särskilda historia och förutsättningar för upphandlingen.

Kalkyler
En tredje fråga förutom standarder och tillträdeshinder för nya aktörer som vi tittar på är användandet av kalkyler. För en anbudsgivare gäller det att göra omfattande och samtidigt precisa kalkyler när upphandlingsunderlaget ska omvandlas till körtimmar, kilometer, bussinköp och lönekostnader.

I detta arbete skapas en väv av siffror som handlar om offentlig statistik om demografi och befolkningstillväxt likaväl som företagens egna data om vägsträckor och plattformar. Till det måste läggas kunskap om kollektivavtal och kostnader för olika serviceinsatser. Vi är intresserade av hur detta görs och hur datakällor blir till kalkylativa praktiker och bildar strategier för anbudsgivarna.

Lika viktigt är förmågan hos upphandlande regionala organisationers att göra egna kalkyler för att bedöma rimligheten i de inkomna anbuden och undvika de anbud som leder till kommande problem eftersom de ligger i underkant, eller om det är få anbudsgivare att säkerställa att inga oskäliga vinster tas ut.

Våra studier pågår nu för fullt, och vi presenterar fler resultat inom kort. Arbetet så här långt visar att det nationalekonomiska sättet att se på marknad som en anonym jämviktsmekanism behöver kompletteras med studier där olika aktörers handlingar studeras närmare, kontaktnät kartläggs och där upphandlingsprocessen innan kontrakten börjar gälla ges större uppmärksamhet. Genom att första hur marknader fungerar, snarare än att ta dem för givna, tror vi oss kunna ge kollektivtrafikbranschen och dess politiker ett bättre underlag.

Stig Westerdahl, docent, Malmö universitet

I projektet deltar också Alexander Paulsson, ek dr och projektledare, Lunds universitet, Malin McGlinn, fil dr Malmö universitet och Anders Wretstrand, docent vid Lunds universitet. Samtliga forskare är anknutna till K2, Nationellt centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik i Lund.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)