Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Sverige halkar efter med betalsystem i kollektivtrafiken

Sverige ligger efter många andra länder när det gäller betalning med kontaktlösa kontokort i kollektivtrafiken. I Stockholm blir det åtminstone delvis möjligt först nästa år. Foto: Ulo Maasing.

Sverige och övriga Norden halkar efter när det gäller betallösningar i kollektivtrafiken. Undantaget är Finland. Men i övrigt är vi omkörda av såväl Storbritannien som av de östeuropeiska länderna. Där har kontaktlös betalning på bussar och spårtrafik slagit igenom i stor skala. Men i Sverige kommer de försenade första testerna först nästa år i Storstockholm. Inte ens enligt de ursprungliga planerna på premiär i år hade Sverige varit tidigt ute.

– Egentligen är det ganska märkligt. Sverige och Skandinavien ligger extremt långt framme när det gäller digitalisering. Men på det här området släpar man efter rejält, säger Nick Mackie på kortföretaget Visa där han är ansvarig för bland annat kontaktlösa betalningar inom EU.

Nick Mackie är ansvarig för lösningar med kontaktlösa kort på kontokortsföretaget Visa.

Visa är ett av de kortföretag som erbjuder löningar för sådana betalningar, men även andra kortföretag som exempelvis Mastercard och American Express arbetar också med det.

Standarden är gemensam, så att resenärer i kollektivtrafiken kan betala sin resa kontaktlöst, oavsett vilket kort man använder. Det är bara att blippa kortet i kortläsaren på bussen. Betalningen är blixtsnabb.

Trög start
I Sverige börjar nu kontaktlösa betalningar slå igenom efter en trög start. I allt fler butiker, restauranger, kaféer och kiosker kan man blippa sitt kontokort. Men inte i kollektivtrafiken.

Internationellt har de kontaktlösa betalningarna i kollektivtrafiken införts i stor skala med London som en av pionjärerna. I Storbritannien tar nu 93 procent av alla bussoperatörer kontaktlösa betalkort. Över hela världen ansluter sig nu städer till tekniken: New York, Singapore, Gdansk (Polen), Moskva, Alicante, Milano, Vancouver, Rio de Janeiro är bara några i en lång rad städer som på senare tid har gått in för kontaktlös betalning i kollektivtrafiken. Erfarenheterna är genomgående positiva.

– När vi jämför med hur det var innan kontaktlös betalning kan vi överallt se flera effekter. Resandet har ökat, kostnaderna för operatören eller huvudmannen har minskat och kundnöjdheten har ökat, säger Nick Mackie.

Den ökade kundnöjdheten kan ibland verka paradoxal. När London införde kontaktlösa betalningar av enkelbiljetter stängde man ett antal biljettluckor i tunnelbanan. Det sågs som en serviceförbättring eftersom personalen istället för att sälja biljetter nu finns på golvet på stationerna och där möter resenärerna.

I London började Transport for London införa betalning med kontantlösa biljetter i busstrafiken 2012. Två år senare följde spårtrafiken efter. Sedan dess har användningen rusat i höjden – nu görs omkring 20 miljoner resor varje vecka med sådana kort. Både inhemska och utländska kort gäller. Foto: Ulo Maasing.

Lägre kostnader
– För huvudmannen eller operatören är kontaktlösa kortbetalningar billigare än traditionell biljetthantering, trots att vi och andra kortföretag tar en liten avgift per transaktion.

– Transport for London har sänkt sina totalkostnader för biljetthanteringen från 14,5 till 9 procent. Bara att ha biljettmaskiner och lämna ut biljetter kostar pengar. Kontanthanteringen likaså, och så vidare. Och egentligen vill ju ingen ha en biljett, säger Nick Mackie.

– För resenären är det viktiga att det ska vara så enkelt som möjligt att betala för sin resa. Med kontaktlösa kontokort kan man ha samma kort till allt utan att behöva ladda ner appar, registrera sig, hålla reda på olika biljettpriser med mera. Med kontaktlös betalning betalar resenären alltid rätt pris. Systemet är helt kundcentrerat och en nyckel till att öka resandet.

– Men kontaktlösa kontokort stänger inte ute andra biljettformer, utan man kan även ha kvar sitt befintliga system. I London finns således Transport for Londons Oystercard kvar. Resenären är inte heller låst till att använda sitt kort utan kan också betala via exempelvis Apple pay eller Google pay med att blippa sin smarta telefon eller smarta klocka – lika snabbt som ett kontaktlöst kort..

Systemet i exempelvis London är smart och räknar automatiskt ut bästa pris för resenären som debiteras vid slutet av dagen. Betalning med kontaktlöst betalkort ger alltså samma pris som innehavare av Londons smarta kort Oystercard får. Omkring en miljon buss- och spårvägsresor betalas varje dag med kontaktlösa betalkort. Av dessa har omkring en fjärdedel nått den dagliga maxavgiften, vilket innebär att resan är gratis.

De östeuropeiska länderna ligger klart före Sverige och många städer, både stora och mindre använder kontaktlösa kontokort i kollektivtrafiken, som här den polska staden Jaworzno. Foto: Ulo Maasing.

Nu används kontaktlösa betalkort för betalning av närmare 20 miljoner resor i veckan i London.

Kunderna kan, om de så önskar, också registrera sig hos Transport for London för att se samtliga betalningar de senaste tolv månaderna. De får då också en varning via e-post om något med deras kort gör det omöjligt för dem att använda det för resa, exempelvis om kortet har gått ut.

Stenålder
För kollektivtrafiken öppnar kontaktlösa kontor- och betalkort också nya marknadsmöjligheter och kan minska biltrafiken till stora evenemang. Den som exempelvis köper en biljett till en konsert på Ullevi eller Friends Arena kan i entrébiljetten få sin bussresa till arrangemanget inbakad i biljettpriset. Då behöver vederbörande bara blippa samma kontokort på bussen för att få åka, utan att det dras något biljettpris för resan till eller från evenemanget.

När den internationella kollektivtrafikunionen UITP nyligen höll sin mässa och världskongress i Stockholm fick de tusentals delegaterna fria resor med SL-trafiken under veckan. På baksidan av deras namnskylt fanns utskrivet en särskild biljett som bara kunder viseras manuellt, med ibland dråpliga effekter. Vi kunde själva se kollektivtrafikexperter som förgäves försökte blippa sina utskrivna biljetter som de hade hängande runt halsen i pendeltågsspärrarna i Älvsjö…

– Om systemet hade hanterat kontaktlösa kontokort hade de istället kunnat blippa samma kort som de hade betalt sin kongressavgift med, konstaterar Nick Mackie.

En övergång till kontaktlös kortbetalning behöver inte kosta svindlande belopp, uppger Nick Mackie.

– Grundläggande är var i livscykeln infrastrukturen för betalningar som man är. I exempelvis Rio uppgraderade vi läsarna på bussar och i spärrar. Det kan man göra överallt och kostar cirka 20 euro (ca 210 SEK) per läsare. Men inget slår naturligtvis en helt ny utrustning.

Share Dela

Taggat som: , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)