
Förseningarna i kollektivtrafiken kostar samhället 8,5 miljarder om året enligt en ny rapport. Foto: Ulo Maasing.
Varje år kostar förseningar i kollektivtrafiken samhället 8,5 miljarder. Det är lika mycket som en sjättedel av den totala kostnaden för kollektivtrafiken. Merparten av kostnaderna kommer av förseningar i de tre storstadsregionerna. Det visar en färsk rapport från WSP som på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik har analyserat förseningarna.
Det är framför allt förseningar i vardagen (resor upp till 10 mil) som ger upphov till de stora samhällsekonomiska kostnaderna, hela 7 miljarder enligt WSPs rapport. En viktig aspekt är också att förseningar ökar trängseln och minskar förtroendet för kollektivtrafiken, vilket i sin tur leder till ökade bilresor.
– De samhällsekonomiska kostnaderna är omfattande och siffran 8,5 miljarder är lågt räknat eftersom det saknas data för trängsel, ersättningstrafik, inställda turer eller missade anslutningar till exempel. Förseningar och trängsel är avgörande för förtroendet för kollektivtrafiken säger Felix Miranda Thyrén, transportekonom på WSP.
Förseningar ökar samhällets kostnader på en rad olika sätt. Den största kostnaden 5,5 miljarder per år beror på att resenärerna går miste om tid för arbete och studier, men också att arbetsmarknadsregionens storlek påverkas. Matchningsmöjligheterna mellan arbetsgivare och arbetstagare minskar, vilket i sin tur minskar produktivitet och löner.
Störningar i kollektivtrafiken drabbar också kvinnor i större utsträckning än män eftersom det är en större andel kvinnor som reser kollektivt.
Det viktigaste för att minska förseningarna är enligt WSP framkomligheten. Det handlar till exempel om att prioritera busstrafiken i staden med åtgärder så som busskörfält eller färre gatuparkeringar. Det kan också handla om att minska trängseln genom att införa trängselavgifter eller att sprida ut start- och sluttider för skolor och arbetsplatser.
På tågsidan är det förbättrat underhåll och att förhindra obehöriga på spåren de viktigaste åtgärderna. Men för att kunna ta rätt beslut för investeringar och åtgärder behövs betydligt bättre statistik, framför allt från bussidan, menar WSP.
– Det är första gången en genomlysning av det här slaget görs i Sverige och vi är förvånade över hur bristfällig datan är. Dessutom saknas en nationell definition på vad en försening är. Att ha tillförlitliga data skulle ge möjlighet till bättre optimering av befintliga rutter, men också bättre planering och prioritering av underhåll, säger Felix.
Rapporten ”Tid är pengar” är gjord på uppdrag av Svensk kollektivtrafik. Här är rapportens innehåll i korthet:
Av de som reser med kollektivtrafiken anser endast 26 procent att de sparar tid med sitt val.
45 procent anger att de kan lita på att kunna komma fram i tid när de reser kollektivt.
Arbetsmarknadsregioner minskar när förtroendet för kollektivtrafiken minskar. Förseningar har stor inverkan på människors förtroende.
Bättre framkomlighet för busstrafiken är en av de åtgärder som skulle ge mest skillnad, till exempel genom att prioritera buss i trafiksignaler, busskörfält och färre gatuparkeringar
Förändrade arbetstider i framtidens mer flexibla arbetsplatser kan på sikt ha stor påverkan på trängsel och förseningar om resandet kan spridas ut över dagens timmar.
Förseningar i kollektivtrafiken kostar samhället 8,5 miljarder kronor per år, varav 7 miljarder, beror på förseningar vid resor upp till 10 mil.
Den största kostnaden, 5,5 miljarder beror på att förseningar minskar resenärernas tillgänglighet, till exempel minskade arbetsintäkter. Inkomsterna skulle vara 2,4 miljarder högre om förseningar inte fanns.
Regioner har olika sätt att definiera en försening, vilket innebär en icke tillförlitlig statistik. På många håll saknas också data, exempelvis över förseningar längs resvägen. Oftast är det endast start- och slutstation som mäts.
Lämna ett svar