Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Stor elbusspremiär i väst på Lucia

Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik: Göteborgarna kommer verkligen att märka att det har hänt något. Staden blir i ett slag både renare och tystare. Foto: Ulo Maasing.

“Nu är det på riktigt. Nu lämnar vi den tid då elbussar var utvecklingsprojekt”. Det säger Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik inför Lucia då 145 nya, eldrivna ledbussar rullar ut i kollektivtrafiken i Göteborgsområdet – och många fler kommer i Västra Götaland de närmaste åren. De nya elbussarna är ingalunda de första hos Västtrafik, men den överlägset största satsningen hittills.

Det började sommaren 2015 med den unika satsningen på eldrivna bussar på linje 55 i Göteborg som en del av ElectriCity. Det var ett projekt med en hel rad aktörer inblandade, från Västtrafik och busstillverkaren Volvo till operatörer, energiföretag, fastighetsbolag, forskare och många andra.

146 batteridrivna ledbussar från Volvo rullar ut i Göteborgsområdet på Lucia. Operatör är Transdev. Foto: Ulo Maasing.

Sedan dess har Göteborg fått ett 30-tal elbussar, men även andra delar av Västtrafiks område har fått elbussar i större eller mindre omfattning, exempelvis Borås, Uddevalla, Lidköping, Kungsbacka och Ale. Och fler platser kommer, exempelvis Öckerö som inom några månader får elbussar.

Inget slår dock det som händer på Lucia och som följs av fler mindre och större satsningar på el.

Hanna Björk är påfallande entusiastisk inför den stora elbussatsningen vid det kommande tidtabellsskiftet.

– Göteborgarna kommer verkligen att märka att det har hänt något. Staden blir i ett slag både renare och tystare, säger hon.

El och biogas
Västtrafiks mål är att all stads- och tätortstrafik ska vara eldriven senast år 2030 som en del i arbetet för att minska Västtrafiks utsläpp av koldioxid med 90 procent till 2035 i förhållande till 2006.

– Om vi ska nå målet måste vi elektrifiera storskaligt. Samtidigt riktar vi in oss på att regiontrafiken ska köras på biogas och minska användningen av biodiesel. Det finns ett politiskt önskemål att vi ska bidra till att utveckla användningen av biogas, men det finns också en osäkerhet kring tillgången på biodiesel som HVO, likaså kring hur flytande biodrivmedel kommer att beskattas i framtiden, säger Hanna Björk.

Skandinavisk premiär blir det på stomlinje 16 i Göteborg då dagens dubbelledbussar ersätts av Mercedes-Benz CapaCity. Foto: Ulo Maasing.

Det innebär att 102 nya biogasbussar vid Lucia sätts in på expressbussnätet kring Göteborg, en trafik som tidigare har körts med biodieselbussar. Men på Göteborgs tyngsta busslinje, stomlinje 16, blir det HVO-drivna bussar. Där försvinner de nuvarande, dubbelledade Volvobussarna och ersätts av en busstyp som får sin Skandinavienpremiär, Mercedes-Benz CapaCity – 21 meter långa bjässar men med något mindre kapacitet än de bussar de ersätter. Det finns också dubbelledade elbussar på marknaden, något som Västtrafik dock inte begärt.

– Vi har konstaterat att kunderna inte vill utnyttja ståplatserna i dubbelledbussarna, vilket gör att det i praktiken inte skiljer sig särskilt mycket när det gäller kapaciteten mellan dubbelledbussarna och de nya bussar som ska gå på linje 16. Kapacitetsskillnaden är cirka tio passagerare, säger Hanna Björk.

Hållbarhetsfrågorna är viktiga i samband med elektrifieringen av busstrafiken. Det gäller inte bara själva elen utan i hög grad bussarnas batterier och hur de produceras. Tillsammans med Skånetrafiken och SL i Storstockholm arbetar Västtrafik med att utveckla krav som gör att leverantörskedjorna är hållbara, inte minst när det gäller spårbarheten i batteriproduktionen för att exempelvis hindra barnarbete vid utvinning av de mineraler som används i batteritillverkningen.

På Öckerö sätts sex eldrivna minibussar från Temsa i trafik någon månad in på nyåret. Foto: Temsa.

– Målet är 100 procents spårbarhet, men det är en stor utmaning att nå dit. Vi måste hjälpas åt i branschen för att ta oss mot målet. Men det är bra att frågorna har kommit högt på agendan, säger Hanna Björk.

Elnät
En fråga som har uppmärksammats mycket under senare tid är en hotande elbrist, eller snarare brist på kapacitet i elnätet. Hanna Björk ser det dock inte som något hot mot Västtrafiks satsningar på elbussar.

– Jag vet att kapaciteten i de regionala elnäten är en utmaning. Men vi har en tät dialog med Göteborg Energi och för oss är inte tillgången på el något hot som det ser ut nu, men det är en fråga vi följer. Däremot vore det väldigt olyckligt om utvecklingen i Sverige skulle stanna av därför att det inte går att få fram tillräckligt med el till busstrafiken.

Västtrafik har också valt en lösning där operatören bygger och driftar laddinfrastrukturen, medan Västtrafik och kommunen har rådighet över själva framdragningen av el till laddstationerna. Till en början ville inte trafikföretagen ha ansvaret för laddninfrastrukturen, men den inställningen har förändrats.

– Att ha kontrollen över laddstationerna hänger väl ihop med trafikuppdraget och det inns inga mellanhänder mellan operatör och laddning. Om vi om tio år ska ha det på samma sätt återstår att se, säger Västtrafiks hållbarhetschef.

Hon konstaterar också att en viktig fråga som aktualiseras av elektrifieringen gäller de åldeerskrav som upphandlarna ställer på bussarna. Det finns, menar hon, en risk att man ställer krav som inte motsvarar bussarnas livslängd eftersom många bedömare anser att elbussars tekniska livslängd är betydligt längre än konventionella bussars. En högre tillåten ålder på bussarna kan också kombineras med krav på exempelvis renovering av interiör och exteriör så att kunderna känner att de reser i fräscha fordon.

– En fördel med högre tillåten ålder är också att avskrivningstiden förlängs.

Öppen dörr
Att Västtrafik nu helt satsar på biogasbussar i expressbussnätet innebär inte att man stängt dörren för elektrifiering även där.

– Vi räknar med att en del av regiontrafiken i framtiden kommer att gå på el. Eldrivna klass II-bussar finns redan på marknaden och jag är övertygad om att det kommer fler. En möjlighet är att vi satsar på elbussar för trafiktopparna på förmiddagar och eftermiddagar och att bussarna kan laddas däremellan, säger Hanna Björk.

Samtidigt betonar hon att biogasen även i framtiden kommer att ha en roll i regiontrafiken.

– Vi har ett önskemål på oss att använda biogas och att vi ska främja biogasanvändning. Men det ska ske på ett vettigt sätt och inte till vilket pris som helst. Därför är det viktigt att fler arbetar med frågan om biogasanvändning så att inte bara kollektivtrafiken ska bära alla kostnader.

– Jag tror att det är smart av kollektivtrafiken att inte bara satsa på ett enda drivmedel, säger Hanna Björk.

Hon är också övertygad om att bränslecellsbussar som drivs av vätgas kommer, inte minst som ett alternativ i regional trafik. Men de kommer att dröja några år.

– Jag väntar med spänning på utfallet av den satsning som inleds på bränslecellsbussar i Gävleborg nästa år. Och all vätgasproduktion är inte bra. Den måste vara fossilfri, annars riskerar man ju bara att byta ett fossilt drivmedel mot ett annat.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)