Covid-19-pandemin har fått svenskarna att radikalt ändra sina resvanor med kollektivtrafiken under det år som gått. Samtidigt vill många återvända till bussar och tåg när pandemin väl är över. Det visar en ny rapport från branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Rapporten behandlar svenskarnas inställning och resebeteende när det gäller kollektivtrafiken och pandemin.
– Det är intressanta resultat och vi kan konstatera att det är stor sannolikhet att storstadsbor, yngre och medelålders kommer återvända. Resandet i rusningstid kommer kanske återställas, medan äldre och bilister som ofta reser i lågtrafik är mer tveksamma. Under våren kommer vi att publicera en ny rapport där vi tittar närmare på frågorna om distansarbete och vilka konsekvenser det kan få på resandet i framtiden, säger Mattias Andersson, projektledare på Svensk Kollektivtrafik.
Rapporten visar att de som har tillgång till bil och tidigare omväxlande har rest med bil och kollektivtrafik samt äldre personer har förändrat resandet mest. I gruppen med bilister som säger sig undvika att resa kollektivt under pandemin är det många som inte heller reste med kollektivtrafiken förut utan föredrar att åka bil. De som enbart väljer bil är många men har inte bidragit till resenärsminskningarna i någon större utsträckning.
De som inte har tillgång till bil har minskat sitt resande, men behöver fortfarande göra de nödvändiga resorna med kollektivtrafik. Rapporten konstaterar att det är tydligt att personer som kan växla mellan bil och kollektivtrafik har hörsammat uppmaningarna att lämna plats till de som verkligen behöver resa kollektivt.
Arbetspendling 5 – 7 dagar i veckan har minskat. Det gäller främst bland kollektivresenärer men även bilresenärerna.
Det är också färre som överhuvud taget reser, oavsett färdmedel.
Oro för smitta
Oron att smittas i kollektivtrafiken ökar med stigande ålder och är störst bland dem som sällan reser kollektivt, likaså bland dem som valt att avstå att resa kollektivt. Den största oron hos befolkningen finns för att göra flygresor och den minsta är för aktiviteter utomhus, även för att vänta på stationer och hållplatser.
Oron får också genomslag i valet av färdmedel. Kollektivtrafikens marknadsandel hos dem som är mest oroliga är bara 17 procent, medan den hos de minst oroliga är 34 procent.
De oroliga ger också lägre betyg när det gäller trygghet, hur nöjda de är med sin senaste resa och hur nöjda de är med kollektivtrafiken som helhet.De som är mycket oroliga känner inte bara oro i kollektivtrafiken utan också i de flesta andra miljöer.
Vinna tillbaka
Nöjdheten med bemötandet från bussförare och ombordpersonal har minskat under hela pandemin.
En av de stora utmaningarna för kollektivtrafiken är att vinna tillbaka resenärerna efter pandemin. Där ger undersökningen branschen ett visst hopp. Nästan tre fjärdedelar (73 procent) tror nämligen att de kommer att resa i kollektivtrafiken precis som före pandemin.
De som valt att byta ut kollektivtrafik mot exempelvis digitala möten under pandemin hör till de som i mycket hög grad planerar att återgå att resa som de gjorde tidigare. Bilinnehavet har inte heller ökat under pandemin.
Rapporten (klicka här för att ladda ner den) bygger på resultatet av Kollektivtrafikbarometern som i slutet av mars förra året kompletterades med frågor kring både den breda allmänhetens och resenärernas inställning och resebeteende med anledning av covid-19-pandemin.
Lämna ett svar