Trots att kostnaderna ofta skenar när det gäller stora investeringar i transportinfrastruktur stoppas sällan projekten och varken riksdag eller allmänhet informeras, konstaterar Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen.
Kostnaderna för ny transportinfrastruktur skenar ofta. På bara fyra år har kostnaderna för investeringsobjekten i den senaste nationella planen ökat med i snitt 39 procent. Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för den nya infrastrukturen. Men trots att det handlar om mycket stora kostnadsökningar stoppas sällan projekt av regeringen. Dessutom råder tystnad kring de skenande kostnaderna. Varken regeringen eller Trafikverket informerar om kostnadsförändringarna. Det visar en ny granskning som Riksrevisionen har gjort av de statliga väg- och järnvägsinvesteringarna.
Riksrevisionen konstaterar att staten varje år satsar över 30 miljarder kronor på olika infrastrukturprojekt. I en rad sådana projekt har kostnaderna skenat till att bli betydligt högre än vad planeringen visade från början.
Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för investeringsobjekten, konstaterar Riksrevisionen. För de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av nationell plan var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor.
– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, Riksrevisionens projektledare för granskningen.
Men även om kostnaderna skenar stoppas sällan fattade investeringsbeslut av regeringen. Ändå finns det i planeringssystemet kontrollstationer för att göra omprövningar möjliga när det kommer fram ny information, exempelvis om kraftiga kostnadsökningar.
– Regeringen prioriterar därmed utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader. Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut när den får ny information skulle statens satsningar på infrastruktur sannolikt bli mer samhällsekonomiskt effektiva, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionens granskning visar också på betydande brister hos Trafikverket när man arbetar med kostnadskalkyler. Bland annat gör man inga löpande analyser av vad som orsakar kostnadsökningarna. Det gör det svårt att hindra att liknande händelser inte sker i framtiden.
När kostnaderna väl sticker iväg råder tystnad från såväl regeringen och Trafikverket. De informerar inte om de kostnadsökningar som uppstår under projektens gång, vare sig när det gäller enskilda projekt eller hela den nationella infrastrukturplanen.
– Infrastrukturplanering är en komplex uppgift som omfattar mycket stora summor pengar. Förtroendet för statens insatser på området skulle tjäna på ökad transparens gentemot såväl riksdag som allmänhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Klicka här för att ladda ner Riksrevisionens rapport.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar