Volvo Bussar har under ett antal år arbetat med att utveckla autonoma bussar. Foto: Ulo Maasing.
Många busspassagerare ser potentiella fördelar med självkörande, autonoma, bussar. Det gäller bland annat bättre komfort och säkerhet. Det visar en unik studie som Chalmers i Göteborg har genomfört på uppdrag av Volvo Bussar och Västtrafik. Studien har undersökt hur passagerarna upplever att resa med en självkörande buss och hur de tror att autonoma lösningar kommer att påverka framtida pendling. Studien är den första som gjorts med en 12-meters stadsbuss.
Volvo Bussar har arbetat länge med lösningar kring autonoma bussar. Tidigare har arbetet främst fokuserat på tekniska lösningar men under det senaste året har företaget tillsammans med Chalmers tekniska högskola genomfört två vetenskapliga studier av hur förare och passagerare upplever mer eller mindre självkörande bussar.
Tidigare resultat från studien visar att förarna överlag är positiva till autonoma system för förarstöd (klicka här). Systemet assisterar föraren i situationer som kräver hög precision och hög komfort, till exempel inkörning till hållplats. Med systemet regleras bussens hastighet och styrning automatiskt och föraren kan istället lägga fokus på vad som händer runt omkring bussen.
I den del av studien som nu presenterats ligger fokus på resenärernas upplevelser.
– Om vi ska kunna utnyttja fördelarna med autonoma bussar i framtiden är det helt avgörande att de accepteras av passagerarna. Vi behöver veta vad de tänker om upplevelsen, om de känner sig trygga och om de kan tänka sig att använda sig av självkörande bussar. Såvitt vi vet har ingen liknande studie gjorts med fullstora bussar vilket gör den här studien särskilt intressant, säger Joakim Jonsson, projektledare för forskning om autonoma fordon vid Volvo Bussar.
Studien gjordes på en testbana i ett avgränsat område. 22 personer ai skiftande ålder som dagligen reser kollektivt fick uppleva hur bussen hanterade nio olika situationer i trafiken, från körning i rondell och att ta upp passagerare vid en hållplats till att köra nära cyklister, fotgängare och bilar.
After testet intervjuades deltagarna av forskare från Chalmers och de fick också fylla i ett frågeformulär. Resultaten visar att de flesta deltagarna tyckte att upplevelsen var positiv och att bussen körde säkert, mjukt och behagligt. De som till en början tyckte att det var obehagligt att inte ha en förare bakom ratten anpassade sig snabbt till frånvaron av förare.
– När deltagarna såg hur bussen reglerade hastigheten och agerade i förhållande till andra trafikanter tyckte de att det var precis som en resa med en vanlig buss, säger Joakim Jonsson.
Många passagerare såg flera fördelar med autonoma bussar i kollektivtrafiken, bland annat bättre komfort och ökad säkerhet. Men de trodde inte att deras eget resande skulle påverkas alls om alla standardbussar skulle ersättas med självkörande fordon.
– Studien visar klart att pendlarnas syn på kollektivtrafiken inte alls avgörs av om bussen körs av en person eller om den är självkörande. Det viktigaste är att man kan komma från en plats till en annan så smidigt som möjligt, säger Mikael Jonsson som forskar vid Chalmers om hur användare upplever självkörande fordon.
Samtidigt trodde många deltagare att autonom teknik kan användas för att förbättra kollektivtrafiken, till exempel genom flexiblare hållplatser och bättre tillgänglighet i glest befolkade områden.
– Många deltagare hade mycket insiktsfulla tankar kring detta. Deras svar visar hur viktigt det är att inte se autonom teknik som ett mål i sig själv, utan som något som kan bidra till andra tjänster som pendlare behöver, säger Mikael Johansson.
– Den här forskningen när det gäller passagerarnas acceptans är väsentlig, även om det är långt kvar innan tekniken blir verklighet. Vi tror att de första verkliga tillämpningarna av autonom teknik kommer när det gäller autonoma system för förarstöd eller inom avgränsade områden, säger Joakim Jonsson.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar