Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Transportforum: Stor potential för nedlagd trafik

Åsa Jevinger, Malmö Universitet: De flesta vill beställa via telefon.

Tillgängligheten i kollektivtrafiken är ofta ett problem för äldre och personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Under fredagen tog flera seminarier på Transportforum i Linköping upp frågan om hur man kan underlätta för dessa resandegrupper.

Av Paula Isaksson

Efterfrågestyrd trafik för äldre har funnits i många år i form av bland annat flextrafik, närtrafik, färdtjänst och sjukresor. Men en stor del av tjänsterna har lagts ner samtidigt som forskning visar att det finns en potential för den här typen av trafik om den utförs på rätt sätt. Tidigare forskning har visat att några av de viktigaste framgångsfaktorerna för efterfrågestyrd kollektivtrafik är billiga och effektiva lösningar, som dessutom är attraktiva för resenärerna.

För att få svar på hur efterfrågestyrd trafik bör utformas skickade Lunds universitet i samarbete med Malmös universitet ut en enkät till 1 500 slumpmässigt valda äldre personer. Syftet med studien var att undersöka interaktionen mellan äldre resenärer och operatörer för att få svar på vilken information som bör skickas och när och hur. Detta för att kunna se vilka lösningar som får resenärer att välja eller välja bort tjänsten.

– Studien visar att många är positiva till den här typen av tjänst men att de inte kommer använda den så ofta. De flesta vill fortsätta använda telefonen och accepterar att beställa tjänsten en timme innan. Det behövs för att operatören ska kunna planera effektiva rutter, sa Åsa Jevinger, docent i datavetenskap på Malmös universitet, som medverkade på Transportforum.

Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik: Handläggningen måste vara smidig.

Sedan 2009 mäter Svensk Kollektivtrafik resenärernas upplevelse av serviceresor. 2019 började man också titta på nöjdheten kring tillståndsgivning av färdtjänst och riksfärdtjänst i den nationella undersökningen Hanbaro (handläggningsbarometern som mäter kvalitet på själva handläggningen av serviceresor).

– Regelverket och tillvägagångssättet för vem som beviljas eller inte beviljas färdtjänst ser olika ut i landet, förklarade Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik.

– Men handläggningen behöver vara både smidig och följa lagar och leda till att den sökande har grundläggande kunskaper om vilka rättigheter man får och hur man beställer.

Fram till juli 2021 hade fler än 9 500 personer besvarat enkäten och resultatet visar att 85 procent var nöjda med handläggningen, från ansökan till beslut. Bland de svarande ingår även de som har fått avslag på sin ansökan. 97 procent ansåg också att färdtjänst ger dem livskvalitet.

– Det är ett kvitto på hur viktig den här typen av tjänster är och eftersom färdtjänst är det enda alternativet för många äldre är det viktigt att vi håller det här höga nöjdhetstalet, konstaterade Mattias Andersson.

Jessica Berg, VTI: Många oroar sig inför resan med kollektivtrafik.

En annan grupp i kollektivtrafiken som studerats är människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel adhd, Tourettes syndrom och autismspektrumtillstånd. Enligt Jessica Berg på VTI är denna grupp av människor sällan med i planeringen av kollektivtrafiken. Samtidigt är de med NPF-diagnoser i stor utsträckning beroende av kollektivtrafik för att kunna arbeta, studera och delta i fritidsaktiviteter.

– Det finns en begränsad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar i transportsammanhang. För de flesta av oss går det på rutin när vi transporterar oss, vi hittar och kan planera vår resa, medan de med NPF kan ha problem med till exempel hur de ska bete sig på hållplatsen.

I ett projekt på VTI har Jessica Berg kartlagt upplevda hinder i kollektivtrafiken hos personer med NPF. Av studien framgår att många av dem oroar sig för en mängd saker när de ska åka kollektivt – att fordonet är försenat, att de inte ska få sittplats eller att det ska strula med betalningen. Andra orosmoment är folkmassor, ljud och lukter.

– Många undviker att resa på grund av att de blir trötta, oroliga och stressade av att göra det. Följden blir att de stannar hemma vilket påverkar skolprestationer och möjligheten till kvalificerade yrken. Det är viktigt att vara medveten om detta i planeringen av kollektivtrafiken.

Studien föreslår olika åtgärder som till exempel att personer med NPF ska få möjlighet att träna på att resa.

– Men det behövs också studier där man tittar närmare på orsakerna till upplevda hinder för att kunna föreslå hur kollektivtrafiken bättre kan anpassas till den här resenärsgruppen, sa Jessica Berg.

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2022 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)