
Uppsalas beslut att välja spårväg istället för BRT, Bus Rapid Transit, får hård kritik: ”Utredningen drevs av en slutsats som sökte motiv”. Bild: White arkitekter.
Uppsalas beslut att gå vidare med planerna på en spårväg i kommunen framför BRT får hård kritik. I en debattartikel på onsdagen i Upsala Nya Tidning, UNT (klicka här), sågas argumentet att en BRT-lösning inte skulle ha tillräcklig kapacitet, medan en spårväg skulle ha det. ”Det som är tillfredsställande i Istanbul, en stad med fjorton miljoner invånare, bedöms märkligt nog som otillräckligt i Uppsala”, skriver kommunalrådet Fredrik Ahlstedt (M) och Tomas Ramsell från Västanhede Trafik och Sveriges Bussföretag avdelning Uppsala i artikeln.
– När man läser jämförelseunderlaget mellan spårväg och BRT är det svårt att inte komma till antagandet att utredningens metod drevs av en slutsats som sökte motiv, snarare än en saklig jämförelse mellan alternativen, skriver de två.
De kritiserar den utredning som gjordes inför beslutet att välja spårväg framför BRT för att inte ha beaktat en rad fördelar med BRT framför spårväg: lägre totalkostnad, snabbare genomförande, bättre flexibilitet, bättre energieffektivitet vid eldrift och bättre förutsättningar för integration med cykel.
– Spårvägen har istället beskrivits som ett positivt alternativt genom dess bundenhet till en fast linje, och dess påverkan på fastighetsvärdet – en av de mer negativa aspekterna av en utbyggd spårväg i förhållande till BRT bedöms därmed enbart som en positiv faktor.
– Jämför man Uppsala med satsningar på kapacitetsstark kollektivtrafik i Sverige och världen blir slutsatserna än mer anmärkningsvärda. Varken i Malmö, Barkarby, Metz eller Bogota har man valt att satsa på spårväg, utan i stället valt olika lösningar med buss, skriver Fredrik Ahlstedt och Tomas Ramsell.
Det man i artikeln kallar BRT och vad som jämförs med Istanbul är som att jämföra äpplen och päron. Istanbul har riktig BRT vilken är nästan lika dyr att anlägga som spårväg medan det man i Sverige menar med BRT är en separat körbana.
Bussar sliter på körbanan, och inte blir det bättre av tunga batterier, vilket gör att gången snabbt blir gungig. Bussar behöver betydligt större svepytor än spårvagnar vilket gör att bussarna tar betydligt mer plats.
Det finns en mängd standarder för att definiera BRT-system, den Svenska guidelinen/standarden finns via följande länk: https://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/brt_broschyr_x2ab_jan_2015.pdf
Alla fordon sliter på den infrastruktur som de använder oberoende av typ av material i hjulen, det behövs då och då underhåll av densamma. Fördelen med buss är då att omläggningen av trafiken blir enklare att genomföra.
Vad gäller Svepytor så är det oftast så att spårvagnar har större kurvradier än vad som används vid vägbyggande.
Jämförelserna i övrigt haltar även de betydligt. Det som finns i förorten Barkarby är bara en vanlig matarbuss mellan en tunnelbanestation och ett fåtal platser i Barkarby.
Det går att lägga olika ambitionsnivå, så det är frågan om resenärsnytta i förhållande till satsade pengar. Definitioner av nivåer finns angivna i: https://www.scania.com/group/en/home/products-and-services/buses-and-coaches/bus-systems.html