Företagsledarna för fyra av de största företagen inom buss- och kollektivtrafik i Sverige vill att regeringen ska bjuda in till samtal om yrkesutbildningen och bristen på buss- och lastbilsförare. Foto: Ulo Maasing.
Om inte fler yrkesförare utbildas finns risk för allvarliga störningar i samhällskritiska funktioner, som persontransporter och viktiga leveranskedjor. Det skriver cheferna för fyra av de största buss- och kollektivtrafikföretagen i Sverige i en debattartikel i Sydsvenskan. Där lyfter de bland annat fram vad de anser vara ett misslyckande från Arbetsförmedlingens sida när det gäller yrkesutbildningen av buss- och lastbilsförare, trots att såväl Arbetsförmedlingen och branschen bedömer att behovet av buss- och lastbilsförare uppgår till 10 000 personer per år. Svensk transportmarknad står inför ett stålbad skriver de fyra storföretagsledarna.
De fyra företagsledarna bakom debattartikeln är Martin Pagrotsky, vd Nobina Sverige, Anna Höjer, vd Transdev Sverige, Jan Kilström, vd Keolis Sverige samt Johan Lindgren, vd VR Sverige.
De pekar på stora problem på svensk arbetsmarknad och nämner utanförskapet bland utrikes födda och bristen på personal inom transportsektorn.
– Det är ett bevis på Arbetsförmedlingens misslyckande att myndigheten har upphandlat en utbildningskapacitet som skulle kunna innebära närmare 2 500 nya yrkesförare årligen till bussbranschen och närmare 2 900 nya yrkesförare årligen till lastbilsbranschen.
– Men efter tio veckor med tester i maj 2022 var endast 85 deltagare klara till bussförarutbildningen. För lastbilsförarutbildningen var efter 5 veckor med tester endast 50 deltagare klara för utbildning. Samtidigt har den upphandlade utbildningsleverantören stått redo med en total kapacitet för nästan 950 deltagare. Även vi i branschen har tagit ansvar genom att skapa egna förarutbildningar, skriver de fyra företagsledarna.
De fyra företagsledarna skriver att det är avgörande att yrkesutbildningarna både ökar volymerna snabbt och permanentas på lång sikt.
– Annars finns risk för allvarliga störningar i samhällskritiska funktioner, som persontransporter och viktiga leveranskedjor. Även svensk färdtjänst går på knäna. Samtidigt måste vi från transportbranschen vara ödmjuka inför det faktum att vi uppenbarligen inte lyckas attrahera och behålla den kompetens vi behöver. Här finns sannolikt utrymme för förbättring från vår sida.
De fyra företagsledarna föreslår ett auktorisationssystem för yrkesutbildningar i Sverige med en ersättning som följer färdigutbildade elever som går vidare i arbete. På så sätt, anser de, skulle branschen själv kunna överta ansvaret för det staten idag inte klarar.
– Den tillträdande regeringen borde omedelbart bjuda in till samtal om hur transportbranschen kan jobba tillsammans med berörd myndighet för att snabbt avhjälpa en alltmer akut brist och förbättra integrationen av utrikes födda, skriver Martin Pagrotsky, Anna Höjer, Jan Kilström och Johan Lindgren.
Artiklar(RSS)
Även den långtidsarbetslöse måste ju uppfylla vissa krav för att få gå en arbetsmarknadsutbildning för att man ska kunna klara av den. Vem som helst kan ju inte köra buss, eller hur?
Så det spelar ingen roll hur många utbildningsplatser AF ordnar om de som går den inte har rätt kompetens.
Men även om man sänker kraven och tar in kreti och pleti så är ändå den stora frågan om de kommer att trivas ute i trafiken, eller om de slutar snabbare än utbildarna hinner med?
Så, vad kan bussbranschen själva göra för att jobbet ska bli attraktivt, så folk söker sig dit frivilligt och också stannar kvar?
Om herrarna skulle tänka sig att förbättra arbetsvillkor, tjänster. löner , förmåner…
och inte tänja på de, utan ge över den minimum som de trycker genom BBA
och på den sätt göra jobbet mer attraktiv…
Kanske lösningen är att dra ner på trafiken om ingen vill ha jobbet.
Om de inte är värt något att transportera passagerare så kan de väll inte vara så viktigt.