Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Expressbussar med sikte på framtiden efter pandemi och krig

Estniska Lux Express har varit en föregångare i expressbusstrafiken. Nu siktar företaget framåt, efter corona och krig. Foto: Hendrik Osula.

Estniska Lux Express är inte som andra expressbussföretag. Företaget har år efter år hållit stånd som ett av de bästa expressbussföretagen i norra Europa. När de estniska statsjärnvägarna investerade stort i nya tåg gnydde och gnällde man inte utan satsade offensivt på hög komfort och frekvens. Man har hållit starka internationella konkurrenter stången, tagit sig igenom covid-pandemin och påverkas långt mer än nordiska bussföretag av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Och siktar mot framtiden. Samtidigt har nu systerföretaget Sebe en tuff tid i upphandlad trafik där index för drivmedelspriserna inte alls hänger med utvecklingen.

– De senaste åren har varit som en TV-såpa för oss. Hela tiden har nya, dramatiska förändringar avlöst varandra. När en säsong har avslutats kom nästa med ny dramatik och nya utmaningar.

Så beskriver Ingmar Roos, vd för det estniska expressbussföretaget Lux Express, utvecklingen för företaget.

Vi träffar honom tillsammans med Hugo Osula på Lux Express´ kontor på busstationen i Tallinn. Busstationen drivs av ett annat företag i den koncern där Lux Express ingår, Mootor Grupp. Det är ett familjeföretag med Hugo Osula som ägare och styrelseordförande.

Medan internationella konkurrenter har kommit och gått har Lux Express hållit ställningarna och stadigt vuxit ända till de sista årens turbulens. Företaget har sina rötter i mitten av nittiotalet, men varumärket Lux Express introducerades 2008. Idag har företaget mer än 100 bussar, flertalet i sin expresstrafik men också en del för beställningstrafik.

Hugo Osula är ägare och koncernchef för Mootor Grupp där Lux Express ingår. Foto: Ulo Maasing.

Konkurrens
När Lux Express etablerades representerade företaget något nytt i expresstrafik. Bland annat satsade man på en högre komfort än andra med en inredning i två klasser, ett avancerat infotainmentutbud med mera.

– När vi etablerade Lux Express var den allmänna känslan att busstrafiken och bussresandet var på väg ner.

– Vi förstod att vi måste göra något revolutionerande och erbjuda något nytt. En del, som att skapa en känsla, tog vi från bilindustrin. Annat, som dynamisk prissättning, hämtade vi från lågprisflyget. Vi började också använda oss av sociala medier för att skapa en relation med kunderna. Efter ett år började vi få bilister att välja bussen istället, berättar Hugo Osula.

– Vi har från början velat visa hur bra det kan vara att resa med buss. Relationen med passagerarna är viktig och bussresan ska också vara emotionellt tilltalande. Resenären ska kunna koppla av, se film, arbeta, koppla upp sig på sociala medier och så vidare. Det ska också finnas många avgångar för att ge kunden flexibilitet så att denne inte behöver planera sin tid efter tidtabellen.

Passagerare på Tallinns busstation stiger ombord på en av Lux Express bussar med lounge . Foto: Ulo Maasing.

Ett exempel på det är företagets trafik mellan huvudstaden Tallinn och universitetsstaden Tartu där bussarna går i halvtimmestrafik en stor del av dagen. Till Riga kör man en gång i timmen och så vidare.

Kunden kan också utan krångel utnyttja sin biljett på tidigare avgångar.

– Det är ett konkurrensmedel att kunden vet att han eller hon alltid kommer med och har en bekväm stol på resan, kommenterar Hugo Osula.

Och Lux Express växte. Företaget mötte konkurrens från såväl internationella bussjättar som från de skattefinansierade statsjärnvägarna, men lyckades hävda sig väl. En förklaring är att företaget hela tiden har varit lyhört för marknaden och för kundernas behov. Just nu erbjuder man exempelvis 40 procents rabatt på alla returbiljetter för resor inom Estland.

Ingmar Roos är vd för Lux Express. Foto: Ulo Maasing.

Bästa året
2019 var det bästa året någonsin för Lux Express. År efter år hade företaget byggt ut sin trafik till ett omfattande internationellt linjenät.

Med Estland som bas trafikerade Lux Express internationella storstäder som Berlin, Vilnius, Warszawa, Riga, St Petersburg och Helsingfors.

Februari 2020 blev den sista riktigt stora månaden för företaget. Visumfria resor förde jättestaden St Petersburg närmare både Helsingfors och Tallinn. Sedan kom covid-19 och en mycket tuff tid för Lux Express.

– Vi stängde inte ner Lux Express, men körde en minimal service för att kunna behålla våra förare. Vi visste att vi skulle behöva dem efter pandemin och höll trafiken igång på alla våra linjer, även om vissa linjer stängdes ner av regeringen. Vår trafik till St Petersburg var till exempel stängd under 449 dagar, från mars 2020 till sommaren efter, berättar Hugo Osula.

Mellan Tallinn och Tartu går Lux Express bussar varje halvtimme en stor del av dagen – något som man också marknadsför på bussarna. Foto: Ulo Maasing.

Lux Express avbeställde också sex nya bussar och fick betala för att annullera ordern. Banken uppmanade företaget att sälja ett antal bussar. Tuffa beslut krävdes. Men trafiken hölls igång. Och företaget behöll sina bussar.

– Vi tog en risk. Det var kostsamt, men det har betalat sig, säger Hugo Osula.

Och när det åter blev möjligt att köra på St Petersburg fanns Lux Express på plats.

– Vi konstaterade att det ändå var 400 personer varje dag som passerade gränsen och bedömde att det är bättre att det sker i väl ventilerade bussar där resenärerna använde mask. Så snart restriktionerna släppte kom marknaden tillbaka med full kraft. I mars i år körde vi 80 procent av vår tidigare trafik, berättar Ingmar Roos.

Fem affärsområden

Lux Express är ett av fem affärsområden inom Mootor Grupp. Foto: Hendrik Osula.

Lux Express är ett av fem affärsområden inom Mootor Grupp, Sebe ett annat.

I koncernen ingår också ett företag som är mycket välkänt bland bussföretag i såväl Sverige som i Norge och Finland: Busland. Företagets huvudsakliga verksamhet är uppgradering av bussar ungefär mitt i deras livstid – i princip att få bussar som har gått i stundtals tuff trafik att se ut och kännas som nya och med många år kvar innan det är dags för pension.

– Efter en viss svacka under pandemin upplever Busland nu att svenska bussföretag nu står på rad för att uppgradera sina bussar, berättade Buslands vd Otto Osula nyligen för bussmagasinet (klicka här).

I Mootor Grupp ingår också Cargobus. Ursprungligen arbetade man mest med bussgods, men där har mnarknaden förändrats. Cargobus har kvar det traditionella bussgodset, men dess betydelse ha minskat.

– Inriktningen har allt mer blivit tidskritiskt gods där snabba transporter och att godset når fram inom utsatt tid är avgörande. Ett exempel är de transporter av covid-tester som Cargobus gjorde under pandemin, berättar Ingmar Roos.

Men Cargobus´ verksamhet har vidgats under senare år. Nu erbjuder företaget integrerade biljettlösningar och – försäljning åt olika bussföretag, även konkurrenter. Och man driver också busstationen i Tallinn som ägs av Mootor Grupp men som givetvis är öppen för alla aktörer på ett konkurrensneutralt vis.

I koncernen finns även IT-företaget Turnit. Företaget har bland annat utvecklat IT-systemet Turnit Ride för komplexa boknings- och biljetteringslösningar inom persontransporter. I våras tecknade Turnit avtal med Samtrafiken om en ny digital infrastruktur som innebär en rejält uppgraderad Resplusprodukt (klicka här).

Samtrafikens vd Gerhard Wennerström och Turnits vd Ulo Säre skrev i våras avtal om att utveckla en ny infrastruktur för bokningar av tåg- och kollektivtrafikbiljetter. Foto: Samtrafiken.

Från att tidigare endast ha varit verksamt inom busstrafik med partners som Vy, Transdev och irländska Bus Eireann har man nu även etablerat sig inom järnvägstrafik med bland andra litauiska järnvägsbolaget LTG Link. Turnit arbetar idag med mer än 40 operatörer över hela världen.

– Hugo har byggt upp en smart portfölj av företag som som innebär att det alltid finns verksamheter i koncernen som går bra, även när det är tungt för andra delar. Nu är Lux Express åter på väg upp, säger Ingmar Roos.

Ukraina
Men då hade Ryssland redan inlett sitt krig mot Ukraina. Den 24 februari skedde angreppet. Dagen efter, den 25 februari, skickade Lux Express de första bussarna till den polsk-ukrainska gränsen. Men då hade inte flyktingströmmarna börjat komma.

– Med oss reste istället ukrainare som ville hem och strida för sitt land. Först lite senare började flyktingarna komma och under två månader transporterade vi flyktingar från Ukraina. En månad körde vi en buss om dagen med flyktingar, berättar Hugo Osula.

Sedan gränsen öppnats efter pandemin, men också efter krigsutbrottet, har Lux Express fortsatt att köra från St Petersburg, både till Tallinn och till Helsingfors.

– Det kanske kan verka förvånande. Men i Estland bor det flera hundra tusen människor med dubbelt medborgarskap, både estniskt och ryskt. De har släkt på båda sidor om gränsen och måste ha en möjlighet att mötas. Vi har också förankrat trafiken hos de estniska myndigheterna, berättar Ingmar Roos.

Men nu är det dags för ett nytt avsnitt i såpan och nya komplikationer för Lux Express. Den 16 december meddelade guvernören i ryska Leningrad Oblast, Aleksandr Drozdenko, att den viktiga gränsövergången i Narval skulle stängas för fordonstrafik under två år på grund av ”reparationsarbeten”. Fotgängare ska dock kunna passera.

Ingmar Roos uppger för det estniska radioföretaget ERR att Lux Express räknar med att fortsatt kunna hålla förbindelsen öppen. En möjlig lösning är att köra bussar från vardera hållet till gränsen, varpå passagerarna promenerar över gränskontrollen och sedan stiger på en buss i grannlandet.

Förnyelse
Trots de stora svängningarna i förutsättningar fortsätter Lux Express att blicka framåt. 2023 Återvänder man till Berlin och fler satsningar väntar.

Nu planerar företaget också för en förnyelse av sin bussflotta som idag består av Scania Irizar. Vem som får leverera de nya bussarna är ännu inte beslutat och både Ingmar Roos och Hugo Osula reser runt mycket på mässor för att spana in marknaden.

Ett orosmoment är dock än en gång de estniska statsjärnvägarna som nu gör stora investeringar i nya tåg för att klara trafiktopparna.

– Det är en dyr satsning, eftersom den kapacitet man investerar i endast behövs under några timmar varje dag. Sedan är resurserna och de stora investeringarna inte utnyttjade. Vi försöker få politikerna att förstå att det vore bättre att klara topparna med busstrafik, säger Ingmar Roos.

Nolltaxa dödade
I Mootor Grupp finns ytterligare ett bussföretag som huvudsakligen kör upphandlad trafik, Sebe. Hugo Osula betonar att man är mycket angelägen om att hålla de båda företagen åtskilda. Lux Express kör helt på kommersiell grund, medan Sebe möter helt andra utmaningar.

En av dessa är den nolltaxa i kollektivtrafiken som för några år sedan infördes även i regionerna i Estland sedan Tallinn hade gått före.

– Nolltaxan dödade många kommersiella regionala busslinjer, även för Sebe. Och nu när kostnaderna för trafiken har skjutit i höjden börjar man inse att man inte har råd att låta människor resa gratis, kommenterar Hugo Osula.

Även för Sebe har de dramatiskt höjda drivmedelskostnaderna blivit en ekonomisk utmaning eftersom det indexsystem som finns inte hänger med. Det är inte anpassat för så snabba förändringar.

– Nästa år kompenserar index för det här årets prishöjningar. Det är tufft, säger Hugo Osula.

Sebe och Lux Express har nu också krävt den estniska staten på drygt 20 miljoner kronor i kompensation för att man enligt en lag som infördes för sex år sedan är skyldig att låta handikappade och barn under skolåldern resa gratis.

Hittills har staten inte kompenserat bussföretagen för detta, men tidigare i höst slog EU-domstolen fast att bussbolagen hade rätt till kompensation. Så nu har de båda bussföretagen i Mootor Grupp gått in med ersättningskrav hos staten.

Läs även vårt reportage om när Lux Express introducerade sin Lux Lounge. Klicka här.

Taggat som: , , , , , , , , ,

Categorised in: Internationellt, Nyheter, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2025 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)