När framdörrarna på bussarna stängdes under pandemin sköt fuskåkandet i SL-trafiken i höjden. ”En förekommande uppfattning bland resenärerna blev då att det var gratis att åka buss”, skriver SL i en analys. Foto: Ulo Maasing.
Efter en kraftig uppgång under covid-19-pandemin återgick fuskåkningen i kollektivtrafiken i Storstockholm i fjol till ”normal” nivå, det vill säga samma nivå som innan pandemin. Det konstaterar SL, Trafikförvaltningen i Region Stockholm. SL:s inkomstbortfall på grund av fusket uppgick i fjol till cirka 327 miljoner kronor.
Under 2022 var 3,0 procent av resorna i SL-trafiken fuskresor. Motsvarande siffra för 2019, innan pandemin, var 3,1 procent.
Under pandemin sköt fusket i höjden och uppgick till 5,4 procent år 2021 samt 12 procent år 2020.
SL konstaterar att det som framför allt påverkade fusket under 2020 och 2021 var stängda framdörrar på bussarna. Det blev då omöjligt för föraren att visera färdbevisen. ”En förekommande uppfattning bland resenärerna blev då att det var gratis att åka buss”, skriver SL i sin analys av fusket.
När man succesivt öppnade upp framdörrarna under våren 2021 sjönk fusket i
rask takt och nådde fram emot sommaren normala nivåer.
Efter pandemin, 2022, var det vanligaste sättet att fuskåka att resenärer reste på rabatterad biljett utan att vara berättigade till det. Hela 50 procent av suket i fjol var av detta slag, en ökning jämfört med tiden innan pandemin. Under pandeminåren 2020 och 2021 utgjordes det överlägset största fusket av att resenären helt saknade biljett.
SL konstaterar också att pandemin har lett till ett kraftigt minskat resande som ännu inte har återhämtat sig. Samtidigt använder resenärerna i stor utsträckning andra biljettyper än tidigare.
Att blippa sitt betalkort har blivit vanligt bland SL:s resenärer. Det bidra till att en betydligt större andel av resorna görs på enkelbiljett än tidigare. Foto: Region Stockholm.
Ändrad biljettmix
Fram till pandemiutbrottet i mars 2020 stod 30-dagarsbiljetterna för huvuddelen av biljettförsäljningen. Under återstoden av 2020 rasade biljettförsäljningen på alla fronter.
Under 2021 när samhället gradvis har öppnat upp och bussarna återigen släppt på i framdörrarna har biljettförsäljningen successivt tagit fart. Men det är då främst enkelbiljetterna som kraftigt har ökat sin andel.
SL bedömer att detta troligen beror på att en större andel resenärer bara reser till arbete eller annat ett par dagar i veckan istället för varje dag. Bidragit till utvecklingen har också möjligheterna för resenärerna att betala enkelresor genom att blippa sitt betalkort.
Det är en företeelse som återspeglas även internationellt. Oslo har, som vi nyligen rapporterat (klicka här) mött utvecklingen med en ny biljettyp, Reis. Det är flexibla enkelbiljetter som kan köpas i trafikhuvudmannen Ruters app. Varje biljettköp ger kunden en allt högre personlig rabatt som alltid är baserad på hur ofta kunden har rest de senaste 30 dagarna. Rabatten gäller för alla enkelbiljetter: vuxna, pensionärer eller barn. Redan från start är enkelbiljetterna billigare än de varit på femton år.
För SL har förskjutningen från 30-dagarsbiljetter till enkelbiljetter inneburit att biljettintäkterna inte har sjunkit lika mycket som resandet. Resor på enkelbiljett är nämligen klart dyrare än resor på 30-dagarsbiljett, räknat per resa. I genomsnitt har genomsnittsresan i SL-trafiken blivit 28 procent dyrare sedan 2019 som ett resultat av en kombination av höjda biljettpriser och ändrad biljettmix.
Biljettpriserna har gått upp med sju procent vilket innebär att 20 procent av fördyringen beror på biljettmixen.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar