Läget för kollektivtrafiken i Storstockholm är enligt SL historiskt tufft. Foto: Ulo Maasing.
Kollektivtrafiken i Storstockholm står inför nerskärningar utan motstycke. Ett tjugotal busslinjer i SL-trafiken i Storstockholm läggs ner, på andra linjer kan trafiken glesas ut och trafikeringstiderna minskas. Även i tunnelbanan kan det bli glesare trafik, både kvällstid och viss tid på dagarna, likaså i pendeltågstrafken och på spårvägarna. Det föreslår trafikförvaltningen i Region Stockholm, SL, i en lista på åtgärder som på fredagen skickades ut till de 26 kommunerna i Stockholms län. I listan presenterar SL hur man vill att trafiken ska se ut 2024. SL beskriver det ekonomiska läget för kollektivtrafiken som ”historiskt tufft”. SL svarar för ungefär hälften av hela landets kollektivtrafik.
Förslagen till de dramatiska nerskärningarna präglas enligt SL av ”följdeffekterna av pandemin med förändrade resandenivåer och ändrade resmönster. En orolig omvärld med krig i vårt närområde bidrar också till ökade kostnader, både för att köra befintlig trafik och för att fortsätta med regionens pågående infrastrukturprojekt”.
Resandet med SL-trafiken ligger fortfarande på cirka 80 procent av nivån innan pandemin. Diagram: Region Stockholm.
– Resandet har minskat med en femtedel jämfört med 2019. Vi har in i det sista velat ha kvar ett lika stort trafikutbud som tidigare, men resenärsunderlaget bär inte kostnaderna som det ser ut i dag, säger Erik Norling, trafikdirektör vid trafikförvaltningen.
Även om sjutton busslinjer föreslås bli nedlagda fredas stombusslinjerna nästan helt, likaså landsbygdstrafiken från nerdragningar.
Många av de nerläggningshotade busslinjerna går från förorter till innerstan, men där kan resenärerna istället resa med spårtrafiken, skriver SL. För innerstadstrafiken har inga nerläggningar presenterats. Men mycket tyder på att ett antal linjer även i Stockholms innerstad kan komma att avvecklas. SL flaggar nämligen för att man kan komma att ersätta dessa med närtrafik och att återinföra hundraprocentiga VBP-avtal (VBP = Verifierad betalande påstigande) i innerstaden.
Även i tunnelbanetrafiken och för pendeltågen föreslår SL minskad trafik. Tunnelbanan ska till exempel gå var 12:e minut på kvällarna, på röda linjen även dagtid mellan rusningstopparna.
SL beskriver listan på nerskärningar som en bruttolista med förslag. Förslagen har tagits fram i samarbete med de trafikföretag som kör för SL och bygger bland annat på kommunala bebyggelseplaner, resandestatistik och kontakter med kommunerna. De slutliga förändringarna klubbas i höst och den 10 december träder nerskärningarna i kraft.
”Kritiskt läge”
Enligt SL är läget kritiskt för kollektivtrafiken i Storstockholm, som motsvarar ungefär hälften av hela landets kollektivtrafik. Resandet ligger fortfarande på endast 80 procent av hur det var innan pandemin, främst på grund av att människor arbetar hemma. Resmönstren har också förändrats och sedan 2020 är SL:s ekonomi i obalans. Dessutom påverkas kostnadsutvecklingen av den osäkra omvärlden med inflation, lågkonjunktur och Rysslands angreppskrig mot Ukraina.
Resandet med innerstadsbussarna har minskat kraftigt och ligger nu på 70 procent av nivån innan pandemin. SL undersöker nu möjligheterna att ersätta innerstadslinjer med närtrafik. Foto: Ulo Maasing.
Från 2019 till 2023 har SL:s intäkter ökat med åtta procent. Kostnaderna, däremot, har ökat mer än dubbelt så mycket: 17 procent. Till kostnadsökningarna har högre priser på drivmedel och el bidragit liksom högre räntekostnader.
Spårväg City har haft ett ökat resande jämfört med innan pandemin, men trafiken ska ändå bantas. Sedan i vintras trafikeras linjen med bussar på grund av att spårvagnarna har allvarliga tekniska fel. Foto: Ulo Maasing.
Jämfört med innan pandemin har resandet minskat mest med bussarna i Stockholms innerstad och på Lidingö samt på tunnelbanans röda linje.
I Stockholms innerstad och på Lidingö har resandet under de senaste månaderna bara legat på 70 procent av den nivå som gällde innan pandemin.
Lägst har tappet varit för busstrafiken i Handen, Sollentuna och Järfälla samt för Lidingöbanan och Tvärbanan. Busstrafiken i Nynäshamn och resandet på Spårväg City har ett ökat resande jämfört med tiden innan pandemin. Spårväg City är dock sedan flera månader ersatt med busstrafik på grund av segdragna tekniska fel på spårvagnarna. SL vill glesa ut trafiken dagtid mellan rusningstopparna.
Fortsatt hemarbete
En stor del av minskningen av resandet i SL-trafiken beror på hemarbete. Det ökade hemarbetet slår hårdare mot SL.trafiken än mot kollektivtrafiken på de flesta andra håll i landet. Det beror på att 45 procent av de yrkesverksamma i Stockholmsregionen kan arbeta på distans vilket är en avsevärt högre andel jämfört med i andra regioner i Sverige.
Arbetsgivare i branscher där man helt eller delvis kan jobba på distans spår att tappet av arbetsresor 2023 jämfört med 2019 kan bli 14–16 procent i Stockholmsregionen.
Det slår igenom i resandet med kollektivtrafiken och betyder att omkring sju – åtta procent av det totala antalet kollektivresor försvinner eftersom arbetsresor utgjorde nästan hälften av alla genomförda resor med SL år 2019.
Artiklar(RSS)
Redan idag väljer många bilen?
Med ännu färre bussar är det väl ändå fler som tar bilen?
Att dra in förstärkningslinjerna, som typ linje 153, innebär att tunnelbanan blir överfull och ännu fler tar bilen?
Ur miljösynvinkel är det väl ändå fel väg att gå?
Ofta blir bussen fullsatt även idag, så hur blir det med glesare busstrafik?
Att bibehålla kvalitén i kollektivtrafiken kräver att man höjer biljettpriset eller skatten. Men det vore ju ett politiskt självmord, så bättre att välja den billigaste vägen?
Kanske skulle man också kunna låta alla betala som åker buss, och avskaffa ”fribiljetterna” för barnvagnar, rollatorer, skolbarn på lov, osv.
Enda positiva med glesare busstrafik är väl att personalbristen inte blir orsak till inställd trafik, för den har redan politikerna dragit in?