Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Snabb ökning av elbussarna i Europa

MAN blev största elbussmärke i Europa i fjol, följd av Solaris. Därmed petade de europeiska tillverkarna ner 2022 års etta till en tredjeplats. Foto: Ulo Maasing.

Mer än fyra av tio av de stadsbussar som registrerades i Europa förra året var utsläppsfria, det vill säga batterielektriska eller bränslecellsdrivna. Gasbussarna fortsatte att backa medan hybridbussarna gjorde en stark återhämtning efter en kraftig svacka under 2022. Fjolåret blev ett rekordår för nya batteri-, hybrid- och bränslecellsbussar i Europa, även om den sistnämnda kategorin fortfarande är en liten nischmarknad. Det framgår av den omfattande årliga analysen från det holländska konsultföretaget Chatrou CME Solutions.

Det är nu tolfte året i rad som konsultföretaget och dess ägare Wim Chatrou presenterar sin unika kartläggning av alternativa drivlinor i europeisk bussbransch.

I likhet med de senaste årens rapporter visar årets rapport från Chatrou CME Solutions att marknaden för stadsbussar i Europa är i snabb förändring. Men efter att under flera år ha varit tillbakatryckta av nya aktörer, delvis kinesiska, på elbussmarknaden har nu två etablerade europeiska busstillverkare intagit första och andra platsen när det gäller eldrivna stadsbussar i Europa. Det är MAN och Solaris som har tryckt tillbaka fjolårets etta Yutong till en tredjeplats.

Rapporten redovisar nyregistrerade stadsbussar på minst åtta ton och med alternativ drivlina, det vill säga gasbussar, hybridbussar, elbussar (batteribussar) samt bränslecellsbussar. Trådbussar ingår inte. Siffrorna skiljer inte mellan biogasbussar och naturgasbussar utan båda kategorierna räknas in bland gasbussarna.

För åren 2012 – 2019 omfattar statistiken Västeuropa samt Polen, från och med 2020 omfattas de 27 EU-länderna samt Storbritannien, Island, Norge och Schweiz.

Dramatisk ökning
Utsläppsfria bussar har på några år haft en dramatisk ökning i Europa. Sedan 2020 nästan tredubblade utsläppsfria bussar (batteri- och bränslecellsbussar) sin andel av de nya stadsbussarna. 2020 utgjorde de 15 procent av alla nyregistrerade stadsbussar, förra året var det 42,2 procent.

Från 2022 – 2023 ökade nyregistreringarna av batteridrivna bussar med 53 procent, från 4 152 till 6 354. Anmärkningsvärt är att hybridbussarna som länge haft en rätt svag ökning dalade kraftigt under 2022. Men i fjol gjorde de en stark återhämtning och nästan fördubblade sin marknad. Det beror på att fler hybridbussar såldes för stadstrafik, men inte minst på att hybridbussarna har fått en betydande marknad när det gäller regiontrafik.

Diagrammet här nedan visar utvecklingen när det gäller nyregistrerade stadsbussar med alternativ drivlina under åren 2012 – 2022. Trådbussar ingår inte.

Utvecklingen i Europa när det gäller nyregistreringar av bussar på minst åtta ton och med alternativ drivlina. Svart = totalt; blått = hybridbussar; grönt = gasbussar; orange = elbussar; rött = bränslecellsbussar. Siffrorna för 2012 – 2019 avser Västeuropa samt Polen, för 2020 – 2023 EU-länderna samt Storbritannien, Island, Norge och Schweiz. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Diagrammet visar också att marknaden för gasbussar har stagnerat tydligt och att bränslecellsbussarna fortfarande var en nischmarknad i fjol, även om nyregistreringarna fördubblades jämfört med året innan.

Förra året registrerades 6 354 nya eldrivna stadsbussar över åtta ton i EU, Storbritannien, Island, Norge och Schweiz. Störst marknadsandel hade MAN med 12,4 procent och 785 nyregistrerade bussar, tätt följd av Solaris med 11,4 procent och 725 nyregistrerade bussar. Sedan följde Yutong (7,6 % marknadsandel 483 bussar), brittiska Wrightbus (7,4% marknadsandel, 469 bussar) BYD/Alexander Dennis (7%, 448 bussar) samt Mercedes-Benz (7,0%, 446 bussar).

Att marknaden är fragmenterad framgår av att kategorin övriga i diagrammet nedan omfattar 467 bussar och en marknadsandel på 7,3 procent. Där ingår Scania, Rampini, Van Hool, Isuzu, Switch Mobility, SOR och ytterligare 23 (!) elbusstillverkare.

Elbussmarknaden i Europa är fragmenterad. MAN med 785 registreringar och Solaris med 725 har petat ner kinesiska Yutong från förstaplatsen, trots att den kinesiska tillverkaren faktiskt hade fyra fler nyregistrerade elbussar i fjol än året innan. Trådbussar är inte inräknade. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Den största europeiska marknaden för eldrivna stadsbussar var i fjol Storbritannien med 1 206 nyregistrerade elbussar.

Sedan följde Tyskland (753 bussar), Norge (493 bussar), Spanien (491 bussar), Frankrike (416 bussar), Italien (400 bussar), Rumänien (368 bussar), Portugal (364 bussar), Polen (336 bussar) och på tionde plats Sverige med 296 nyregistrerade elbussar för stadstrafik.

Solaris var förra året störst i Europa på bränslecellsbussar. Foto: Ulo Maasing.

Nischmarknad
Bränslecellsbussarna får på en del håll stor uppmärksamhet, men utgör alltjämt en liten nischmarknad. Det visar om inte annat att endast 577 bränslecellsbussar har registrerats i Europa under perioden 2012 – 2023.

Marknaden växer dock sakta men säkert. 207 av de 577 bränslecellsbussarna registrerades nämligen förra året med Solaris som största tillverkare och en marknadsandel på 37,2 procent.

Att Solaris är på offensiven när det gäller bränslecellsbussar framgår också av att mer än var tionde emissionsfri buss som registrerades från den polska tillverkaren var en bränslecellsbuss.

Totalt nådde Solaris 725 batteribussar och 77 bränslecellsbussar i registreringssstatistiken. Det innebär att som leverantör av emissionsfria stadsbussar i Europa sog Solaris i fjol batteribussettan MAN.

Diagrammet nedan visar nyregistreringar av bränslecellsbussar på minst åtta ton i Europa förra året.

Nyregistrerade bränslecellsdrivna stadsbussar över åtta ton 2023 i EU-länderna samt Storbritannien, Island, Norge och Schweiz. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)