SL vill skriva ett nytt, tvåårigt nödavtal med SJ när det nuvarande nödavtalet för pendeltågen i Storstockholm löper ut. Foto: Ulo Maasing.
Pendeltågen i Storstockholm kommer att köras på nödavtal fram till mars 2028. Trafiken körs redan nu på ett nödavtal av SJ, och Trafikförvaltningen i Region Stockholm (SL) vill nu skriva ett nytt nödavtal som ska gälla när det nuvarande går ut i mars nästa år. Men det nya nödavtalet ska inte bli lika lukrativt för SJ som det som gäller nu. Det skriver lokaltidningen Mitti. För SL fortsätter turbulensen kring trafikupphandlingarna.
På måndagsförmiddagen kallades samtliga partier i regionens trafiknämnd till ett extra möte. Där fick de information om att SL vill skriva ett nytt nödavtal med SJ om pendeltågstrafiken från mars 2026 och två år. Det nuvarande nödavtalet gäller sedan våren 2024 och kom till sedan SL hade sparkat MTR som tidigare körde pendeltågen, men med mycket stora problem.
Det nödavtalet blev ungefär en halv miljard dyrare per år för SL och skattebetalarna, men trafiken har under SJ:s tid blivit betydligt stabilare, samtidigt som SJ arbetar ifatt en betydande underhållsskuld.
Enligt SL:s underlag kommer SJ att få ett lägre vinstpåslag, alltså ett mindre lukrativt avtal under det kommande nödavtalet som dock SJ ännu inte har skrivit under.
När SL gav MTR sparken och skrev det första nödavtalet med SJ gick SL ut i en upphandling av pendeltågstrafiken. Sex tågföretag anmälde sitt intresse, men bara ett anbud kom in. Fem företag, bland dem SJ, avstod från att bjuda. SL avbröt upphandlingen med hänvisning till bristande konkurrens.
SJ-chefen Monica Lingegård sa då att upphandlingsunderlaget ”visar att det är upp till operatören att hantera i stort sett samtliga risker och kostnader som dessa kan föra med sig”.
Redan då var det i praktiken klart att det skulle bli ett nytt nödavtal för pendeltågen – tiden för att göra en ny upphandling med trafikstart nästa vår var alldeles för kort.
Den 26 augusti ska politikerna i regionens trafiknämnd besluta om nödavtalet.
Till Mitti säger Sverigedemokraternas Samuel Stephen att han ifrågasätter om de lagliga villkoren för ett nödavtal är uppfyllda.
– Hur länge kan man fortsätta att teckna nya nödavtal istället för att ta ansvar för pendeltågstrafiken? Varje nytt nödavtal är ett kvitto på bristande styrning, säger han till Mitt i.
Det kommande nödavtalet för pendeltågen är bara en del av den turbulens som har präglat SL:s trafikupphandlingar under senare tid. Flera stora upphandlingar av busstrafik är just nu föremål för rättslig prövning.
Möjligheten för en myndighet att använda nödavtal finns i EU:s kollektivtrafikförordning och är tänkt att kunna användas om det föreligger eller finns risk för större trafikstörningar. Under de senaste åren har flera stora trafikuppdrag tilldelats som nödavtal. Det gäller bland annat Transdev som sedan förra sommaren kör Mälartågen i Mellansverige.
Artiklar(RSS)
Bara en sak att göra. Ta över i egen regi på lämpligt sätt. Enda sättet att uppnå stabilitet och dessutom anställningstrygghet för personalen.
Ja,varför inte göra det. Utgår ifrån att ägandet av tåg, spår stationsbyggnader ja rubbet görs av sl eller Stockholms stad. Att vinnande företag tillhandahåller personal( som de egentligen inte har) känns lite märkligt. Ena dagen kommer personalen i MTR uniform nästa dag i SJ uniform. Har det gått någon form av prestige i att ha upphandlingar. Det ger uppmärksamhet i media när man skrivit ett avtal på ex antal miljarder över ex antal år. Borde väl inte vara svårare för Sl att anställa kompetent personal för att sköta driften i Stockholm?
Vad gäller pendeltågen så äger SL tågen, men anläggningen i övrigt (bana, byggnader mm) ägs av Trafikverket. Däremot är det annat för tunnelbanan och lokalbanorna där SL äger även infrastrukturen.
Att sedan köra trafiken, delvis eller helt, i egen regi borde utvärderas igen. Tyvärr verkar det mera blivit en fråga som är ideologiskt laddad.
Det handlar väl om komma överens om priset som SL ”spårvagnarna” ska betala för at köra på SJ spår och stationer. Hyra av biljettkurer m.m. Det är svåra frågor som är svåra. Till syvende och sist är väl det kunderna som får betala. Det händer att man subventionerar verksamheten. Det är ändå kunderna som betalar det kanske med skatt i varje fall om det inte kommer på biljettpriset.