Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlsson, tog på tisdagen emot Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur från Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket. Foto: Andreas Gärdnert.
Trafikverket överlämnade på tisdagsmorgonen till regeringen sitt förslag till nationell plan för transport-infrastruktur. Planen är historiskt stor och avser perioden 2026–2037 och omfattar satsningar för nästan 1 200 miljarder kronor. Drygt 500 miljarder öronmärks till satsningar på underhåll och investeringar i järnvägen. Investeringar och underhåll av vägnätet får drygt 400 miljarder kronor och länsplanerna 61 miljarder.
Den nationella planen beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas under de kommande tolv åren. Den beskriver hur pengarna ska fördelas mellan drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, investeringar i statliga vägar, järnvägar, farleder och slussar, åtgärder för att minska infrastrukturens miljöpåverkan samt medel till forskning och innovation.
Så fördelas miljarderna i den nya nationella planen från Trafikverket. Diagram: Trafikverket.
– Regeringen genomför en historiskt stor satsning på svensk infrastruktur. Underhållsbudgeten maximeras och grunden läggs för ett pålitligt, robust och effektivt transportinfrastruktur-system där de olika trafikslagen kompletterar varandra. Det är ett omfattande arbete som Trafikverket har genomfört på uppdrag av regeringen. Nu ska förslaget remitteras och analyseras, innan regeringen fattar beslut om hur den slutliga nationella planen för nästa planperiod ska se ut, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Trafikverket aviserar i den nya nationella planen bättre kontroll av kostnadsutvecklingen för investeringar. Investeringarna ska göra största möjliga samhällsnytta, heter det i planen.
– De investeringar som visat sig bli så dyra att de inte längre är värda sin kostnad bör tas ut ur planen eller utformas annorlunda. Annars används inte investeringsmedlen så att de skapar största möjliga samhällsnytta, skriver Trafikverket i planen.
Bussföretagen: ”Önskvärt med satsning”
– För kollektivtrafiken är det mycket positivt att den indikativa ramen för trimningsåtgärder kopplade till kollektivtrafiken höjs från 2728 (mnkr) till 3700 mnkr under den nya planperioden. Trafikverket bedömer att dessa åtgärder har stor samhällsekonomisk nytta, och satsningar på till exempel kollektivtrafikkörfält skapar ökad framkomlighet, minskar restiden och gör bussresandet mer attraktivt. Jag kan bara instämma , säger Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag och fortsätter:
– Regeringen har tidigare beslutat att avveckla stadsmiljöavtalen, vilka har bidragit till att förbättra infrastrukturen för det kollektiva resandet. Trafikverket bedömer ”att medfinansiering från stadsmiljöavtal har bidragit till ökad takt i omställningen till ett mer hållbart resande”. En liknande typ av satsning som även framöver förbättrar förutsättningarna för det kollektiva resandet, likt stadsmiljöavtalen, vore önskvärt och något vi pekat på i branschens gemensamma arbete om att 2030 ska 4 av 10 motoriserade resor vara kollektiva.
Jämfört med den nuvarande planen som gäller 2022 – 2033 vill Trafikverket satsa 26 procent mer på vägunderhåll i den nya planen. Järnvägen får 20 procent mer till underhåll, jämfört med nuvarande plan.
Enligt Trafikverket kommer allt eftersatt vägunderhåll att ha tagits igen till 2037. Bidragen till enskilda väghållare ökas med två tredjedelar till 30 miljarder kronor. För järnvägen kommer det eftersatta underhålet att tas igen till år 2050.
Länsplanerna, som är särskilt viktiga för busstrafiken, får 61 miljarder.
Trafikverket föreslår också indikativt (preliminärt) trimningsåtgärder på totalt 70 miljarder under planperioden 2026 – 2037. Det är en ökning från 49,5 miljarder under den nuvarande planperioden. Av det ska 3,7 miljarder gå till kollektivtrafik, en ökning med en miljard jämfört med nuvarande plan.
För att förbättra vägarnas bärighet vill Trafikverket använda 42 miljarder. Det ska göra det möjligt med tyngre transporter och stärka både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet.
16 miljarder går till riktade miljöåtgärder, exempelvis ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom.
Fem miljarder ska gå till att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor som kan leda bprt vatten.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar