Kjell Peterson, Svenska Turistbussföretagen: Utan små och medelstora bussföretag förlorar Sverige inte bara företag. Vi förlorar en betydande del av den konkurrens, lokala förankring och företagsamhet som byggt svensk busstrafik. Foto: Ulo Maasing.,
Sveriges Bussföretag har en viktig roll som bransch- och arbetsgivarorganisation. Det ifrågasätter vi inte. Men när organisationen säger sig företräda hela branschen måste den också kunna förklara hur de mindre företagens rätt till marknadstillträde ska försvaras. Fri konkurrens är inte en högtidlig formulering som kan plockas fram när det passar. Den måste försvaras även när det innebär att etablerade strukturer och upphandlingsmodeller behöver förändras. Det skriver Kjell Peterson, ordförande i Svenska Turistbussföretagen, med anledning av den debatt i Bussmagasinet som startades av Hans Markström, Bergslagsbuss, och där Sveriges Bussföretag också har gått in.
När Hans Markström, vd för Bergslagsbuss, frågar vem som egentligen företräder de mindre bussföretagen sätter han fingret på ett problem som vi inom Svenska Turistbussföretagen länge har uppmärksammat.
Sveriges Bussföretags styrelse svarar med att beskriva sina arbetsgrupper, konferenser, kollektivavtal och arbete med index och avtalsvillkor. Allt detta kan vara värdefullt.
Allt detta är naturligtvis mycket viktigt och nödvändigt för branschen.
Då menar jag att vi inte förringar deras arbete och slår oss på bröstet. För det är naturligtvis så att branschen skulle inte fungera utan Sveriges Bussföretag och Transportföretagen med deras resurser.
Men sedan kommer det avgörande beskedet: Sveriges Bussföretag tar inte ställning till om offentliga upphandlingar ska utformas som stora eller små trafikpaket. Där skiljer sig våra uppfattningar i en fråga som kan vara helt avgörande för de mindre bussföretagens framtid.
Kan inte leva
Sverige har en lång tradition av familjeägda bussföretag. Företag som byggts upp under generationer, investerat egna pengar, skapat arbetstillfällen och tagit ansvar för resenärer, personal och lokalsamhälle.
Men under årtionden har förutsättningarna förändrats. Offentliga upphandlingar omfattar allt större geografiska områden samtidigt som kraven på fordonskapacitet, ekonomiska garantier, administration och tekniska system ökar.
Det är krav som stora koncerner kan fördela över omfattande organisationer, medan ett familjeföretag ibland saknar möjlighet att ens lämna anbud.
Vi säger oss vilja ha konkurrens, men bygger samtidigt ett system som begränsar antalet företag som faktiskt kan konkurrera.
Inte bara reservkapacitet
Hans Markström beskriver träffande hur mindre bussföretag fungerar som branschens fjädring. När kapaciteten inte räcker till, när fordon havererar eller när extra trafik behöver ordnas med kort varsel är det ofta de lokala företagen som rycker in.
Men deras betydelse är långt större. De är självständiga företag med egen kompetens, egna kunder och egna idéer om hur trafiken kan utvecklas.
De ska inte behöva acceptera en framtid där deras enda möjlighet att överleva är att bli underleverantörer till några få stora koncerner. Ett familjeföretag ska kunna vara huvudleverantör – inte bara reservhjul åt någon annan.
Ingen oviktig detalj
Vi respekterar Sveriges Bussföretags arbete med index, avtalsvillkor och ekonomiska förutsättningar. Men en välkonstruerad indexklausul hjälper inte det företag som redan från början är utestängt från upphandlingen.
Vi menar inte att alla stora upphandlingar är fel. Samordning kan ge fördelar. Men när flera mindre trafikområden slås samman måste den upphandlande myndigheten kunna visa varför det är nödvändigt och vilka konsekvenser det får för konkurrensen.
EU-rätten och svensk upphandlingslagstiftning bygger på principer om proportionalitet, likabehandling och öppenhet. Dessa principer måste få verkligt genomslag när upphandlingarna utformas, inte bara återges i juridiska dokument.
Om mindre företag inte längre har en rimlig möjlighet att delta måste vi våga fråga varför.
Stockholm visar vart utvecklingen kan leda.
Nu diskuterar Region Stockholm busstrafik i egen regi. Det visar hur en marknad som länge dominerats av stora upphandlade trafikavtal kan komma att kompletteras eller ersättas av offentligt driven verksamhet.
Det finns lagliga möjligheter för regioner att bedriva trafik i egen regi. Men frågan är varför man inte först säkerställer att upphandlingarna ger fler företag en verklig möjlighet att delta.
Har regionerna prövat mindre trafikområden? Har de analyserat om de ekonomiska kraven är proportionerliga? Har de undersökt om fler självständiga operatörer skulle kunna skapa bättre konkurrens och större flexibilitet?
Dessa frågor måste besvaras innan offentliga driftbolag framställs som lösningen.
Konkurrensneutralitet kräver handling
Regeringens proposition 2025/26:203 om nya verktyg för stärkt konkurrens och offentlig säljverksamhet visar att konkurrensneutraliteten mellan offentlig och privat verksamhet har fått förnyad aktualitet.
Regelverket ersätter inte upphandlingslagstiftningen och innebär inget generellt förbud mot offentlig trafik i egen regi. Men det finns all anledning att undersöka hur reglerna kan användas när offentliga och privata aktörer verkar på samma marknad.
Konkurrensverket måste få konkreta underlag från branschen om hur upphandlingar och offentlig verksamhet påverkar mindre företags möjligheter att konkurrera.
Det räcker inte att konstatera att marknaden fungerar dåligt. Vi måste också undersöka om det är marknaden eller tillämpningen av regelverken som skapar problemen.
Konkreta förändringar
Det här handlar inte om en konflikt mellan stora och små företag. Vi behöver båda. Men vi behöver en marknad där företagens storlek inte på förhand avgör vilka som får möjlighet att konkurrera.
Därför vill vi se:
Verkligt marknadstillträde: Större trafikupphandlingar ska föregås av analyser av hur många företag som faktiskt kan delta.
Proportionerliga krav: Ekonomiska garantier, fordonskrav och administrativa skyldigheter ska stå i rimlig proportion till uppdraget.
Prövning av mindre trafikpaket: Upphandlande myndigheter ska öppet motivera varför trafikområden inte delas upp när det skulle kunna skapa större konkurrens.
Konkurrensneutralitet: Offentlig trafikverksamhet ska redovisas så att kostnader, risker och eventuella konkurrensfördelar kan granskas.
Respekt för entreprenörskapet: Familjeföretag ska kunna utvecklas som självständiga trafikföretag, inte enbart som underleverantörer.
Vi vill också se en konstruktiv dialog med Sveriges Bussföretag. Men den måste handla om konkreta förändringar, tydliga mål och resultat som går att följa upp.
Sveriges Bussföretag har en viktig roll som bransch- och arbetsgivarorganisation. Det ifrågasätter vi inte. Men när organisationen säger sig företräda hela branschen måste den också kunna förklara hur de mindre företagens rätt till marknadstillträde ska försvaras.
Vi inom Svenska Turistbussföretagen har valt att särskilt uppmärksamma dessa företags villkor eftersom vi ser vad som står på spel.
Det handlar inte bara om antalet bussföretag. Det handlar om företagarkultur, lokala arbetstillfällen, konkurrens, flexibilitet, innovation och möjligheten för nästa generation att bygga vidare på det tidigare generationer skapat.
Vi behöver inte en bransch där några få stora företag får bära hela trafiksystemet medan de mindre gradvis försvinner. Vi behöver en bransch där stora och små företag kan komplettera varandra och konkurrera på rimliga villkor.
Hans Markström har ställt en berättigad fråga. Sveriges Bussföretags styrelse har svarat med en inbjudan till samtal och kaffe.
Vi deltar gärna i samtalet. Men kaffet får inte bli en ersättning för de förändringar som behövs. Fri konkurrens är inte en högtidlig formulering som kan plockas fram när det passar. Den måste försvaras även när det innebär att etablerade strukturer och upphandlingsmodeller behöver förändras. Utan små och medelstora bussföretag förlorar Sverige inte bara företag. Vi förlorar en betydande del av den konkurrens, lokala förankring och företagsamhet som byggt svensk busstrafik.
Kjell Peterson
Ordförande
Svenska Turistbussföretagen
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar