Kostnaderna för de bussföretag som kör upphandlad trafik i Norge har ökat med 50 procent på fem år. Foto: Ruter.
Kostnaderna för att bedriva busstrafik har i Norge ökat med drygt 50 procent på fem år, mellan 2019 och 2024. Det är mycket mer än den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Mest har kostnaderna för arbetskraft, bussar och verkstadstjänster ökat. Till kostnadsökningarna har också annat bidragit. Det är sådant som övergången till elbussar med behov av ny infrastruktur, detaljkrav i upphandlingar, tuffare viteskrav, problem i leverantörskedjorna och ökad sjukfrånvaro. Det konstateras i en färsk forskningsrapport från norska forskningsinstitutet Transportøkonomisk institutt, TØI.
I rapporten presenterar forskarna en rad faktorer som ligger bakom de kraftiga kostnadsökningarna för kollektivtrafik med buss. Rapporten tar inte upp turist- och beställningstrafik.
Den största enskilda kostnaden i busstrafik är arbetskraften. Och kostnaderna för arbetskraft har ökat avsevärt.
Upphandlad busstrafik i fokus på Busworld
Svensk Kollektivtrafiks Johan Wadman och Sveriges Bussföretags Anna Grönlund kommer på Busworld att diskutera upphandlingar. Foto: Ulo Maasing.
En rad seminarier på världens största bussmässa, Busworld i Bryssel, tar upp frågor kring busstrafik som upphandlas av kommuner och regioner. Seminarierna omfattar allt från elbussar, finansiering, marknadsanalyser och upphandlingar.
Ett av seminarierna kommer att ha en stark svensk medverkan och gäller upphandling av kollektivtrafik. Där medverkar bland andra Anna Grönlund från Sveriges Bussföretag och Johan Wadman från Svensk Kollektivtrafik. Moderator är Per Skallefell från konsultföretaget EY i Stockholm. Tid: 6 oktober kl 15.15 – 16.30.
Flera seminarier på Busworld tar upp frågor om elbussar. Måndag 6 oktober kl 11.30 behandlas frågan om upphandlingsstragtegier för inköp av bland annat elbussar. Där medverkar bland andra Per Skallefell från Stockholm som också har varit engagerad i att ta fram Sveriges Bussföretags och EY:s rapport om målkonflikter vid elektrifieringen av busstrafiken.
Men det är inte lönerna som har dragit iväg. De har visserligen ökat, men bara något mer än den allmänna inflationen. Däremot har kostnaderna för en dramatiskt ökad sjukfrånvaro bland bussförare efter pandemin dragit iväg. Kostnaderna för vikarier och övertid har ökat och bristen på bussförare slår igenom i ökade rekryteringskostnader. Men totalt sjunker lönekostnadernas andel av den totala kostnaden för busstrafiken.
Mindre effektivt
Istället pekar rapporten på andra faktorer som styrs av politiska beslut på nationell eller regional nivå och som direkt påverkar busstrafiken. Det är krav som nollutsläpp och IT-system i bussarna. Likaså ändringar i de tjänster som kollektivtrafiken erbjuder: elektrifiering, omfattningen av skoltransporter, ändrade uppgifter för kollektivtrafiken i mobilitetssystemet med mera. Elbussar, till exempel, kräver betydligt större investeringar och ökade avskrivningskostnader. Samtidigt är driftskostnaderna lägre.
En viktig faktor är trafikavtalen som blir allt mer detaljerade och gör produktionen mindre mindre effektiv och flexibel. Tuffa viteskrav driver och upphandlare som är piggare på att driva in viten kar också kostnaderna.
Stora trafikavtal kan dessutom vara kostnadsdrivande genom att innebära ökade risker för bussföretagen och en minskad konkurrens. Antalet företag som lämnar anbud i upphandlingarna minskar också något.
Index
De kostnadsökningar som regleras av index i trafikavtalen är inget stort problem för bussföretagen, slår forskarna fast. Det gäller valutaförändringar, räntor, energipriser, lönekostnader, kapitalkostnader och avskrivningar. Index fungerar väl men täcker inte helt de ökade avskrivningskostnaderna, konstaterar forskarna.
Vilken betydelse de olika särkrav har som upphandlarna ställer när det gäller bussarna har inte kartlagts i den norska undersökningen. Men en rapport som Sveriges Bussföretag tidigare i sommar presenterade visar att särkraven kostar enorma pengar.
Den bussflotta som används i den upphandlade kollektivtrafiken i Sverige kostar enligt rapporten mer än en miljard kronor, helt i onödan. Om de myndigheter som upphandlar busstrafik skulle följa den nordiska standarden Bus Nordic skulle kostnaderna för busstrafiken minska betydligt, hävdar rapporten.
Ett helt seminarieprogram på Busworld i Bryssel i oktober tar upp frågor kring upphandlad busstrafik, elektrifiering, självkörande bussar med mera under måndagen och tisdagen den 6-7 okrober.
För de norska regionerna, fylkena, är den utveckling som forskarna vid TØI beskriver en tuff utmaning. Regionernas och kommunernas kostnader för busstrafiken har ökat snabbare än för deras övriga verksamhet. Konsekvensen är att regionerna antingen måste använda en större andel av sina pengar på busstrafik, få ökat statligt stöd, öka biljettintäkterna eller skära ned på trafiken trafiken.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar