En stor del av den svenska blåljuspersonalen tvivlar på förmågan att hantera en terrorattack mot kollektivtrafiken. Arkivbild: Ulo Maasing.
En stor del av den svenska blåljuspersonalen tvivlar på sin förmåga att hantera en terroristattack mot kollektivtrafiken. I synnerhet gäller det den första, kritiska timmen vid en attack. Men uppfattningen om beredskap bland poliser, räddningstjänst- och ambulanssjukvårdspersonal kan förbättras genom utbildning och skyddsutrustning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, Preparedness for mass-casualty attacks on public transportation. Avhandlingen betonar att proaktiva förberedelser för storskaliga attentat är viktiga investeringar för framtida beredskap.
Bakom avhandlingen står Annelie Holgersson, doktorand vid Umeå universitets Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM). Hon har undersökt beredskapen för masskadeattentat, exempelvis vid terroristattacker ch hur blåljuspersonal själva upplever beredskapen för att hantera konsekvenserna i form av omkomna och skadade efter ett massattentat mot kollektivtrafik.
– Forskningsresultaten betyder inte att den faktiska beredskapen och den eventuella hanteringen vid ett attentat skulle vara dålig. Däremot anser många inom de svenska blåljusorganisationerna att deras organisationer saknar nödvändig kunskap och resurser för att hantera och minska de direkta följderna av ett attentat, säger Annelie Holgersson.
Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät bland 864 anställda inom polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården.
Resultatet av enkäten visar att ungefär två tredjedelar uttryckte vilja att rycka in vid kemiska, biologiska, radiologiska och explosiva händelser. Viljan skiljde sig beroende på organisation och typ av händelse. Endast 35 procent ansåg sig vara kunniga i de uppgifter som blåljusorganisationer väntas genomföra på en attentatsplats. Andelen var lägst bland poliser.
Bara 31 procent ansåg att den egna organisationens hanteringsförmåga vid attentat var hög. Lägst var andelen inom polisen.
Det visade sig också att uppfattningen av beredskap bland blåljuspersonal påverkades av kön, arbetslivserfarenhet, organisationstillhörighet, olika former av utbildning samt tillgång till personlig skyddsutrustning.
– Det positiva är att påverkbara faktorer såsom utbildning och personlig skyddsutrustning förbättrar uppfattningen om den egna organisationens beredskap. Detta talar för att sådana proaktiva investeringar skapar bättre förutsättningar för en effektiv respons, säger Annelie Holgersson.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar