Bensinen har blivit drygt 70 procent dyrare under 2 000-talet. Men samtidigt har biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat nästan dubbelt så mycket. Det visar siffror från Statistikmyndigheten SCB. Men sett på kort sikt har utvecklingen varit annorlunda.
De senaste tolv månaderna har priserna på 95-oktanig och 98/99-oktanig bensin stigit med 31 respektive 29 procent i Sverige. Dieseln har blivit 40 procent dyrare. Samtidigt har biljettpriserna i lokaltrafiken stigit med tre procent enligt SCB.
– Priserna på drivmedel har stigit extremt mycket senaste året och har varit den största bidragande faktorn till att inflationen nu är den högsta på nästan 30 år, säger John Eliasson, statistiker på SCB.
På längre sikt blir bilden av prisutvecklingen en helt annan enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Priserna på både bensin och diesel har sedan år 2000 stigit mer än den genomsnittliga prisutvecklingen för den inhemska konsumtionen i Sverige, som stigit med nästan 32 procent. Men sedan 2012 har lokaltrafiken kört ifrån bensinen och dieseln.
Jämfört med medelpriset år 2000 har 95-oktanig bensin blivit 71 procent dyrare medan priset på 98/99-oktanig bensin har stigit med 76 procent. Under samma period har priset på diesel fördubblats. Dieseln har alltså blivit 100 procent dyrare.
– Om man jämför med den allmänna prisutvecklingen enligt KPI har drivmedelspriserna ökat mer än dubbelt så mycket. Det har alltså blivit relativt dyrare med drivmedel, säger John Eliasson.
Men drivmedlen kan ändå inte riktigt mäta sig med prisutvecklingen i lokaltrafiken, där enkelbiljetter och månadskort från de största aktörerna i Sverige, som SL och Västtrafik, ingår i statistiken. Där har priserna stigit med 139 procent sedan år 2000.
– En ökning på 139 procent sedan 2000 är mycket. Och det finns faktiskt andra produkter som har ökat ännu mer i pris, exempelvis el, snus, försäkringsavgifter och dagstidningar, säger John Eliasson.
Diagrammet här nedan visar prisutvecklingen för drivmedel och lokaltrafikresor under 2000-talet.
Det vore intressant att i analysen också få med vilken omställning lokaltrafiken gjort när det gäller drivmedel. De drivmedel som här jämförs med är något som branschen gått ifrån till förmån för HVO, biogas och el. Det innebär att i priset för lokaltrafiken också behöver räknas in en miljövinst i förhållande till de andra drivmedlen som finns med i diagrammet. En fördjupad analys av detta vore önskvärd.
Det vore också intressant att ta med i analysen hur utbudet förändrats under denna tid. Mer fokus på tågtrafik och starka stråk har gett mer resande. Så onekligen har inte resenärerna skrämts bort från kollektivtrafiken under denna period.
För övrigt så redovisar SCB inte var man hämtat sina siffror, snygga länkar till KPI men inte något om hur man bearbetat och analyserat kollektivtrafikpriserna.