Bild ur informationsvideo från SL när kroppskameror infördes på biljettkontrollanter i SL-trafiken.
Biljett-kontrollanterna hos SL i Storstockholm har rätt att använda kroppskameror. Det slog EU-domstolen fast i en dom på torsdagen. Förutsättningen är bland annat att det finns tydlig information om att kamerorna spelar in, syftet och vem som är ansvarig för insamlingen av informationen.
Det innebär inte att kontrollanterna måste tala om för dem de kontrollerar att det sker en inspelning via kamerorna. Istället kan den viktigaste informationen anges på en varningsskylt och övrig obligatorisk information ska finnas ”åtkomlig på en lättillgänglig plats”.
Bakgrunden är att SL i slutet av 2018 utrustade biljettkontrollanter med kroppskameror, men några år senare ansåg Integritetsskyddsmyndigheten IMY att kamerorna användes i strid med GDPR, det vill säga dataskyddsförordningen. IMY krävde SL på 16 miljoner kronor i sanktionsavgift.
SL överklagade och ärendet gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen som begärde att EU-domstolen skulle avgöra vad dataskyddsförordningen krävde.
EU-domstolens dom som kom på torsdagen är att den registrerade (alltså den person som kameran spelar in) måste få viss information omedelbart. Och det är alltså den informationen som kan ges exempelvis via skyltar.
Integrationsskyddsmyndigheten, IMY, har reagerat på den här artikeln och anser att den ger en felaktig bild av EU-domstolens dom. Klicka här.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar